Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingwalls barn visar hans konstnärsliv

50 års intensivt målande ska sammanfattas i en minnesutställning om Ulf Ingwall. – Han jobbade in i det sista, berättar Ulfs dotter Marja Skånberg.

Annons

Det luktar terpentin på Saltskog gård. Precis som när Ulf Ingwall målade, konstaterar sonen Gudmund Ingwall och Göran Pettersson, utställningsansvarig på Saltskog gård. I Ulfs ateljé hänger hans målarkläder kvar bakom dörren och från den stora fönsternischen faller glåmigt vinterljus in över alla de konstnärsting och verk som finns kvar. En del färdiga, andra påbörjade.

– Det är sådana verk han inte skulle visa som vi plockar fram, säger Marja Skånberg.

– Det är en sammanfattning av ett konstnärsliv, fyller Gudmund i.

– Han hade absolut förväntat sig att vi skulle göra en minnesutställning, säger Marja.

En trappa upp hänger tavlor som föreställer bland annat Marja och Gudmund.

– Det är som ett familjealbum där upp, säger Göran.

Var konstverken ska hänga diskuteras flitigt. Två stora självporträtt borde hänga bredvid kakelugnen, tycker Marja.

– Det blir nästan för mycket, avråder Göran.

– Han var för mycket! hävdar Marja vilket Göran kan hålla med om.

Ulf Ingwall målade i många olika stilar. Vissa motiv återkommer gång på gång.

– Tanken är att visa något från alla epoker. Självporträtten är väldigt uttrycksfulla. Jag hade glömt att det var så många. Det ena efter det andra har kommit fram, berättar Marja.

Ulf följde två spår i livet. Konsten och musiken.

– Han försörjde sig alltid med fiolen, och så målade han, minns Gudmund.

Ulf jobbade som fiolpedagog och undervisade mycket. Efter arbetsdagen fortsatte han jobba – med konsten.

– Han brukade komma infarandes här, minns Göran och medger att det kommer bli tomt utan Ulf på Saltskog gård.

2013 var det Ulf själv som ordnade en minnesutställning, då efter vännen fotografen Stig Bruno Schmidt. Ulf fick ärva vännens bilder, nu går arvet vidare till Gudmund och Marja.

– Stig skänkte allt han hade till pappa, berättar Marja.

Hur syskonen ska förvalta all konst är en fråga de får lösa framöver. Nu är allt fokus på vernissagen på lördag. Det blir något utav en minnesstund.

– För många är det fortfarande chockartat, han försvann så fort, berättar Marja.

På vernissagen blir det så klart musik. Gudmund, som jobbar som solocellist på Wermlandoperan kommer att spela en Beethoven-duett tillsammans med sambon Malin Klingborg. En duett som han och pappa Ulf brukade spela. Det blir även lite Beatles. Flera vänner kommer också att spela.

– Han var en sådan kulturperson här i Södertälje, säger Marja.

Med pensel och stråke

Ulf Ingwall avled hösten 2015, 68 år gammal. Under cirka 20 år hade Ulf sin ateljé på Saltskog gård. Ulf utbildade sig på konsthögskolan på 70-talet och studerade även violinspel. Han var med och bildade stråkkvartetten Hasiorkvartetten och har bidragit till Södertäljes kulturliv hos Södertäljeoperan, Orkesterföreningen, S:ta Ragnhilds kammarorkester och som violinpedagog. Ulf Ingwall har fått Länstidningens kulturpris samt Södertälje kommuns kulturpris.