Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingves räntevapen saknar skärpa

Varje hemmafixare vet att en hammare duger till att slå spik, men är värdelös om du ska skruva skruv. Trist då om hammaren är det enda verktyg du har.

Annons

Är det något som det gått inflation i de senaste åren är det Sveriges riksbanks räntesänkningar. Nu är det inte denna inflation som Riksbanken vill åt när den gång på gång väljer att sänka reporäntan, sin viktigaste styrränta. Nej, siktet är inställt på den verkliga inflationen – Riksbankens till synes ouppnåeliga inflationsmål ligger på två procent.

I går var det dags på nytt. Räntan sänktes med ytterligare 0,15 procentenheter och är nu nere på minus 0,5 procent.

På presskonferensen i går sa riksbankschef Stefan Ingves: ”Dessvärre har inflationen legat under två procent under lång tid och då är det här den mest lämpliga åtgärden”.

Ska sanningen fram är det den enda åtgärden, i kombination med stödköp av svenska statsobligationer, som Ingves har att tillgå. Han har inga andra verktyg.

Ingves brukar sällan få rätt. Riksbanken tvingas ofta revidera sina prognoser för såväl räntebana som framtida inflation. Och banken har en osviklig förmåga att lämna allt för optimistiska prognoser – inte minst om man jämför med bedömningar som marknaden gör.

Detta är ett problem. Just detta pekade de bägge professorerna Mervyn King och Marvin Goodfriend också på när de fick uppdraget att utvärdera Riksbankens penningpolitik. I januari kom deras rapport där de konstaterar att riksbanksdirektionen bör bli mindre beroende av sina modeller och fokusera mer på verkligheten.

Nu är inte detta enbart ett svenskt problem. Ränteläget är generellt lågt i många länder, samtidigt som inflationen är låg. Det förr så klara sambandet mellan att god konjunktur driver på inflationen är inte längre lika klart. Och räntevapnet är, det visar dagens minusränta, minst sagt oskarpt.

Dessutom finns andra verktyg som ligger helt utanför Ingves kontroll och som har mycket stor påverkan på inflationen. Dit hör oljepriset. I dag är världsmarknadspriset på olja förhållandevis lågt och låga oljepriser har en dämpande effekt på inflationen.

Snarare riskerar Riksbanken andra problem med det extrema ränteläget. De svenskar som i dag äger sin bostad har fått se sina bostäders värde stiga kraftigt de senaste åren.

Det skapar automatiskt ett större låneutrymme och lockelsen att belåna sin bostad ytterligare blir stor till dagens låga räntor. Lägg därtill att staten, genom ränteavdraget, står för 30 procent av lånekostnaden.

De nya lånen kan läggas på bra mycket annat än fastigheten. Det räcker att titta på försäljningen av nya bilar för att förstå detta. Branschorganisationen Bil Sweden rapporterade i förra veckan att ”registreringarna av nya personbilar ökade med sex procent i januari. Det är den tjugofemte månaden i rad med plussiffror”.

Riksbankens ständiga räntesänkningar får svårt att rå på inflationen även denna gång. Däremot eldar den på lånefesten.

Annons