Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Illaluktande gödsel oroar grannar

Sommaren är kort, särskilt om man inte kan vistas ute på grund av rötslamsorsakad avloppslukt. Grannar till Hälleby gård i Skillebylund är förtvivlade, och menar: rötslam på jordbruksåkern är vansinnigt och oansvarigt.

Högsommar, värme och sol. Lantlig idyll och ledighet, frisk avgasfri luft ... nja, inte bara frisk, här sveper den omisskännliga lukten av latrin och avlopp in från den näraliggande åkern.

Åretruntboende grannarna Torsten Lundberg och Müfit Kiper har lätt att hålla sig för skratt. I en veckas tid har dom fått stanna inomhus, från korta stunder till flera dagar. En del av deras grannar i Skillebylund har försökt undfly lukten inomhus under hela veckan.

– Det här är helt galet. Vad sysslar Södertälje kommun, miljönämndspolitiker och miljökontor med, när det finns kommuner som Lund där man totalförbjuder rötslam på åkrarna. Där har man lyssnat på Kemikalieinspektionen som vill ha ett totalförbud mot rötslam på åkrarna och hävdar att slamspridningen inte kan vara förenligt med regeringsmål om en ”giftfri miljö”, säger Torsten Lundberg.

– Och så har vi försiktighetsprincipen, som ska praktiseras enligt miljöbalken. Lukten är inte rolig att leva med, ändå är jag betydligt oroligare för att rötslamsgifterna ska hamna våra dricksvattenbrunnar. Allt startade för någon vecka sedan, vi hade ingen aning, plötsligt satt en lapp vid våra brevlådor, säger Müfit Kiper.

Det var lantbrukaren Staffan Söderberg som satt upp informationen om att rötslamsutläggning skulle ske denna vecka.

– Den var jag inte skyldig att sätta upp, jag gjorde det i alla fall. Men det är svårt att veta när slamutläggningen ska ske, regn är olämplig väderlek för det arbetet. Grannarnas oro? Jo, jag är mottaglig för alla synpunkter, men det finns så mycket kunskapsbrist och onödig oro kring detta, menar Staffan Söderberg.

Rötslam har varit en het potatis i decennier, Kemikalieinspektionen förespråkar nolltolerans och många bönder tjänar pengar på att hjälpa reningsverken bli av med slammet. Vad säger du om det?

– Jag tjänar inget. Jag får ett litet slamhanteringsbidrag. Men på kort sikt kostar det investeringar i gödselspridare och en traktor, på längre sikt kan jag tjäna lite grann i form av en näringsrikare jord. Det är därför jag gör detta. Och för att det känns bra att kunna göra miljönytta, återcirkulera näringsämnena i rötslammet, främst fosforn som är en global bristvara, säger han.

Innehåller tungmetaller

Rötslam är den fasta slamfraktionen som avskiljs i avloppsreningsverk. Slam innehåller en del näringsämnen. Det finns därför ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken.

För fosfor, en ändlig resurs, har riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 procent av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken.

Slammet innehåller långt ifrån enbart nyttiga ämnen som mull- och näringsämnen. Även oönskade ämnen som tungmetaller, läkemedelsrester och organiska miljögifter ingår.

Miljönämnden i Lund vill förhindra att slam sprids på åkermark i kommunen eftersom man anser att konsekvenserna ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är för dåligt utredda.

Källa: Lunds kommun