Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsan är allt bättre – men ojämnt fördelad

En av slutsatserna från Arbetshälsorapporten som landstinget nyligen presenterat är att människor i socioekonomiskt utsatta områden drabbas hårdast av arbetsrelaterad ohälsa.

Annons

Den kunskapen är nödvändig för att vi ska kunna hitta vägar till en bättre utveckling. Vi måste helt enkelt bli bättre på att anpassa arbetsplatser till människors olika förutsättningar och möjligheter.

Hälsan har blivit bättre i hela länet under senare år men den är fortfarande ojämnt fördelad. Att ha ett arbete är hälsofrämjande i sig vilket gör att det är bekymmersamt att Södertälje har den lägsta andelen förvärvsarbetande i länet. Men också för dem som har ett arbete är riskerna högre för personer med låg utbildning, för unga och för utrikesfödda.

De tenderar att ha arbeten som är både fysiskt och psykiskt mer påfrestande med höga krav och lägre möjligheter att påverka. Det gör att Södertälje också utmärker sig när det gäller den arbetsrelaterade ohälsan.

Det är arbetsgivarna som bär det största ansvaret för sina anställdas hälsa, men landstinget kan och vill bidra till att göra deras uppgift lättare. Arbetsgivarnas arbete med att förebygga skador som orsakas av såväl fysiskt som psykosocialt farliga arbetsmiljöer och med att hjälpa människor som drabbas av arbetsrelaterad ohälsa kan spara både pengar och lidande. Inte minst för den som riskerar att bli sjuk av sitt arbete.

Genom att sprida kunskap om arbetshälsan, vilket landstinget gör till exempel genom Centrum för arbets- och miljömedicin som förutom att sammanställa arbetshälsorapporten också forskar och utbildar kring bland annat arbetshälsa, kan landstinget underlätta för arbetsgivare när det gäller att utforma den fysiska och psykiska arbetsmiljön så att den inte skadar. Här fyller också företagshälsovården en viktig roll.

Men tyvärr är det allt fler företag som saknar företagshälsovård, inte minst inom de områden där det skulle behövas som bäst.

Vården kommer oftast in när individen redan mår dåligt. Där och då är det viktigt att snabbt uppmärksamma arbetsrelaterad ohälsa – att se individen och ge människor verktyg att vårda det friska hos sig själva, sina anställda och sina medlemmar. Det handlar bland annat om att, i ett tidigt skede, ge förslag på åtgärder på arbetsplatserna som kan minska besvären och risken för långvarig sjukskrivning.

Primärvården med husläkarmottagningarna är grunden, men de måste få förutsättningar att arbeta klokt och framåtskridande. För att husläkarmottagningarna ska kunna jobba mer förebyggande och mer med vårdtunga patienter, där till exempel arbetssituationen påverkar, får de från och med i år en högre fast ersättning per patient än tidigare. Nytt är också att ersättningarna viktas med en socioekonomisk faktor, som innebär att invånare i till exempel utsatta bostadsområden prioriteras.

Vi liberaler har också drivit igenom att det ska vara möjligt att få stöd av psykolog eller annat kvalificerat samtalsstöd vid vårdcentralerna när man är i kris. Det gör det lättare för människor att snabbt få hjälp och att kanske kunna dra i handbromsen, innan utmattningssyndromet är ett faktum.

Landstinget har ett ansvar för en fungerande vård som är anpassad till lokala förutsättningar och att stödja andras arbete genom kunskapsspridning.

För att nå våra mål måste vi bli bättre på att samarbeta: arbetsgivare, fack, landsting, kommun, näringsliv och enskilda individer.

ordförande beredningen för folkhälsa och psykiatri

Jessica Ericsson (L)

ledamot i landstingsfullmäktige

Ninos Maraha (L)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons