Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Håll dina tassar borta, Jan Björklund

Att Liberalerna vill återförstatliga skolan är ingen nyhet. Det har Björklund sagt många gånger. Och skolan lär bli en av partiets huvudfrågor inför höstens riksdagsval.

Det märks också i partiets vårpropositionsmotion. Liberalerna vill där ge Sveriges lärare höjda löner. Åtminstone en del av dem.

"Kommunerna klarar inte av lönesättningen", säger partiledare Jan Björklund till Ekot i Sveriges Radio. Fyra miljarder på höjda lärarlöner, föreslår Liberalerna.

Men så länge staten inte är huvudman för skolan får nog också Liberalerna hålla tassarna borta och låta bli att ge sig in i lönebildningen där.

Naturligtvis är det fritt fram att föreslå att det ska inrättas 30 000 tjänster som huvudlärare på grundskolan och i gymnasiet och föreslå att de ska få lönepåslag med 5 000 kronor i månaden – dessutom lektorstjänster på högstadiet och i gymnasiet.

Men det ska göras också. Där har riksdagen inga befogenheter eftersom man inte ”äger” löneavtalen för lärarna.

I Sverige är det arbetsmarknadens parter som gör upp om löner och arbetsvillkor. Det så kallade industriavtalet från 1997 slog fast att lönerna inom industrin skulle vara normerande. Industrins avtal skulle vara ”märket” även för övriga avtal på svensk arbetsmarknad.

Så länge statens inte är skolans huvudman ska riksdagen akta sig för att ha synpunkter på hur lönestruktur och lönesättning ska se ut och gå till

Efter dryg 20 år kan det visserligen vara dags att se över det här. Här har parterna på arbetsmarknaden en stor utmaning framför sig. Det kan till exempel behövas ordentliga lönelyft för personal inom vård och omsorg om den sektorn ska vara attraktiv. Och det kommer den att behöva vara med en allt äldre befolkning som kommer att kräva mer av just vård och omsorg.

Det här var också arbetsmarknadsprofessorn emeritus, Lars Calmfors, budskap i Dagens Industri i somras. Det finns sektorer, menade han, som behöver högre löneutveckling än industrin. Bland annat för att klara rekryteringen. ”Det behövs en konstruktiv diskussion om möjliga förändringar av avtalsmodellen. Risken är annars stor att ändrade förutsättningar skapar sådana spänningar att dagens system till slut havererar utan att det finns något bra alternativ att sätta i dess ställe”, skrev han i debattartikeln.

Samtidigt måste man hålla isär vad som är parternas ansvar och vad som är riksdagens.

Så länge staten inte är skolans huvudman ska riksdagen akta sig för att ha synpunkter på hur lönestruktur och lönesättning ska se ut och gå till på det specifika området. Gärna en diskussion om hur svensk lönebildning ska se ut och utvecklas.

Visst kan man tycka att lärarna ska ha bättre betalt. Det tycker för övrigt – inte oväntat - lärarnas organisationer också. Bättre betalt tycker nog också landets undersköterskor att de borde ha. Liksom sjuksköterskor och andra offentligt anställda. Men där är det ingen som höjer rösten. Åtminstone inte i riksdagen.

Sven Erik Jansson