Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Halef Halef talar ut om kyrkans makt

Nu är det slut med nolltaxerande biskopar – det gamla gåvosystemet ska ersättas med kyrkoskatt. Halef Halef berättar här om nydaningen och bemöter påståenden om klanstyre och maffiasamröre inom kyrkans styrande elit.

Året var 2002 och stoltheten fann inga gränser när han tittade ut över den nybyggda kyrkan med den syrianska örnen upphängd på väggen. Efter bara två år var bygget klart och biskoparna höll den första mässan.

Den i dag 62-årige Halef Halef berättar nöjt om invigningen av S:t Petrus och Paulus kyrka i Hallunda och om den häpnadsväckande snabbhet den byggdes på.

– Vi tackar Gud, våra medlemmar och enigheten i vårt folk som gör att vi klarat av att betala av lånen.

Alltsedan dess har Halef Halef varit styrelseordförande för den tegelröda kyrkan med de guldfärgade kupolerna invid E4 i Hallunda. Dessutom är han ordförande för ett av den syrisk-ortodoxa kyrkans två stift i Sverige – det patriarkala ställföreträdarskapet – med 22 församlingar i landet och med biskopssätet i S:t Afrems kyrka i Geneta.

Just nu är han i färd med att genomföra en omvälvande nydaning – införandet av kyrkoskatten. Tanken är att det gamla förhärskande gåvosystemet ska ersättas.

– Förr levde våra biskopar på gåvor från folket, tio kronor per medlem. Nu ska de få en fast lön och kyrkan få en stabilare organisation, säger Halef Halef och tillägger att 50–60 procent av medlemmarna gett sitt godkännande för att en procent ska dras från deras månadsinkomst.

– I år får vi in 8 910 000 kronor. Pengarna går via banken till stiftstyrelsens konto och sen tillbaka ut till församlingarna i landet. Visst har det varit en del gnissel, men det har gått väldigt bra. Och de som inte sagt ja lever ännu kvar i det gamla systemet en tid.

Halef Halef och hans bror var med redan från början när kyrkan byggdes upp i Södertälje och Sverige. Han har varit aktiv i både namnstriden och konflikten som ledde till att kyrkan splittrades i två stift.

Men i dag vill han tona ner de gamla striderna – kanske har det med tiden att göra. Det betyder inte att Halef Halef slutat vurma för det syrianska. Tvärtom är stoltheten över den syrianska örnen något som driver honom.

Och det är kanske inte så märkligt, nästan hela Halefsläkten var nära att utplånas under folkmordet 1915. Vore det inte för att hans far som sjuåring skickades från hemstaden Midyat i sydöstra Turkiet till byn Enhil, skulle även han ha mördats och Halef Halef hade inte fått chansen att återuppbygga kyrkan i diasporan som han nu gjort.

Halef Halef, säger:

– Den nationalistiska identiteten är något vi syrianer är stolta över. Vi vill gärna visa andra folkgrupper som kommit hit att det här har vi syrianer åstadkommit. I våra hemländer var vi väldigt klämda.

Men samtidigt som Halef Halef leder det syrisk-ortodoxa stiftet i världen som kanske är mest i framkant vad gäller organisation och ekonomisk framsynthet, så anklagas de styrande familjerna inom kyrkan och den syrianska rörelsen, för klanstyre och samverkan med Södertäljenätverket.

På internet har långa texter om Södertäljes syrianska maktelit lagts ut av initierade skribenter och Halef Halef är den ende som valt att besvara kritiken öppet.

– När jag läste vad som skrevs om oss på internet kände jag att jag måste besvara det. Annars kan ju människor tro att det som skrivs är sant, säger han.

Sedan ankomsten till Sverige är det familjen Halef och klanen Saido med välkända familjenamn som exempelvis Melkemichel, Bisse och Ataseven, som styrt det patriarkala ställföreträdarskapet och den syrianska rörelsens institutioner, som fotbollslaget och tv-stationen. Gemensamt är att de kommer från staden Midyat.

Men detta är en sanning med modifikation, menar Halef Halef:

– Att de stora familjerna varit mest representerade är inte konstigare än att de största partierna vinner valen. Man röstar på den man har förtroende för. Och det är inte bara att säga att man vill sitta i styrelsen, man måste visa att man kan åstadkomma något också. Men det finns de i styrelsen som är från mindre familjer också, säger Halef och kommenterar vidare påståenden om kopplingar till kriminella.

– Det stämmer att släktband finns mellan vissa kriminella och de stora släkterna, men det finns väldigt många i en släkt och tro mig, ingen samarbetar med de kriminella! Tvärtom, de har ställt till med stora problem för oss alla. Däremot hjälper man familjen och folket, som exempelvis Robert Halef (KD) som agerade för att få civilminister Attefall att godkänna vårt stift för kyrkoskatten. Utan Robert hade vi inte varit först ut för två år sen. Vi syrianer hjälper varandra, det har vi alltid gjort. Alla är släkt med varandra på något vis. Men kriminella, nej!

Att hjälpa varandra och lösa konflikter internt har varit kyrkans uppgift och en överlevnadsstrategi i hemlandet för den kristna minoriteten i ett hav av en hotfull majoritetsbefolkning.

– Vi ställer hjälpsamt upp för dem som behöver vår hjälp, ofta löser vi tvisten. Men om någon vägrar att godta vårt beslut, går det inte. Det är inte som i hemlandet längre, säger Halef och tillägger:

– Men med kyrkoskatten ska vi bli så transparenta som myndigheterna vill, det är vår främsta utmaning. Hittills har exempelvis biskopen nolltaxerat varje år, men från och med i år har han lön som går att kontrollera hos Skatteverket.

Halef Halef

Född: 1951 i Midyat

Bakgrund: Som 18-åring lämnade han Midyat för gästarbete till Tyskland. Flyttade till Sverige 1976 och jobbade på olika ställen innan han på heltid ägnade sig åt den syrianska rörelsen och kyrkan.