Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glesbygdens värden delas av alla

De flesta svenska kommuner är små sett till antal invånare och framöver ser underlaget för den kommunala välfärden att bli mindre på många ställen.

Annons

Vi kommer alla leva längre oavsett om vi bor i stad eller glesbygd. Skillnaden är att andelen äldre är mycket större i glesbygd när många i arbetsför ålder söker sig till tätorterna.

En liten befolkning innebär färre som betalar skatt, detta gör att flera av Sveriges kommuner måste slås ihop om vi inte ska drabbas av skattechock.

Den slutsatsen dras i rapporten ”Demografins regionala utmaningar” som lämnades till regeringen strax före jul.

Enligt beräkningar från SCB kommer Sveriges befolkning att öka med 1 448 000 fram till 2040. Av dessa räknar man med att mer än hälften (773 000) kommer att vara 65 år och äldre. Utgår man från generellt fortsatt försämrad ekonomi i kommunerna motsvarar det ett behov av skattehöjningar på en till åtta kronor beroende på vilken del av landet man bor i.

Om de kommunala kostnaderna dessutom kommer att fortsätta öka kan man räkna med ett behov motsvarande 8–18 skattekronor.

I rapporten konstateras att 1974 såg man 8 000 invånare som en kritisk gräns för att kunna bedriva effektiv kommunal verksamhet. Antalet riktigt små kommuner med färre än 5 000 invånare räknar man med kommer att öka från 9 (1974) till 23 stycken år 2040.

I Sverige betraktas i stort sett hela norra delen av landet som tärande trots att enorma värden tillförs övriga landet därifrån från gruvdrift och energiproduktion. På Gotland finns kalksten av högt värde för kalkindustrin. Dessa värden får dessa orter däremot inte del av, även om det självklart tillför andra värden i form av arbetstillfällen både direkt och indirekt.

Madeleine Eriksson beskriver i Västerbottens-Kuriren vårt grannland som ett föredöme: ”I Norge sker beskattningen på verksamheter i större utsträckning lokalt med en aktiv och effektiv distriktspolitik i kombination med kommunal fastighetsskatt och återbäring pa utvunna naturresurser. Den svenska modellen med skattesystemets uppbyggnad leder till ett systematiskt osynliggörande av de norrländska bidragen till den nationella ekonomin”.

Ett sådant system låter spontant rimligare än det utjämningssystem vi har i dag. Även om systemet till viss del anpassats och gjorts mer rättvist.

Journalistiska granskningar visar med jämna mellanrum på stora skillnader i vård, skola och omsorg, infrastruktur och annat som tillhör våra basbehov.

Nu senast när Sveriges television jämförde äldreomsorgen. Man hittade stora skillnader för bland annat väntetider på ett särskilt boende. Svårt sjuka gamla tvingas att vårdas i hemmet och förhållanden och villkor för hemtjänst varierar kraftigt.

Det finns inga enkla lösningar, det gör sällan det. Men lika givet är det att problemen inte lär bli lättare att lösa om man skjuter dem på framtiden.

Annons