Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Glesbygden gör utvecklingen hållbar

Åldrande befolkning, ungdomsarbetslöshet och flytt till storstäder utarmar glesbygden, enligt en nyligen utgiven rapport från Näringsdepartementet. Detta är en uppföljning av strategin som kom i den blomstrande högkonjunkturen (2006).

2012 kommer nästa strategiska uppföljning, även denna baseras på den europeiska sammanhållningspolitikens strukturfonder.

Rapporten (Strategisk uppföljning av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, Ds 2009:69) ger en bild av ett Sverige där unga på grund av arbetslösheten är tvungna att flytta till storstäderna, där arbeten finns. Och där försörjningen av den allt äldre befolkningen hotas. Det har genomförts ett antal åtgärder för att förhindra utvecklingen. Detta i form av sänkta inkomstskatter, större satsningar på infrastruktur samt extra tillskjutna pengar till de värst drabbade kommunerna.

Statistiken visar att de fyra största städerna på 20 år har ökat sin befolkning med 20 procent (SCB). Övriga kommuner har ökat med sju procent. Trots tillväxten uppfylls inte ens storstädernas arbetskraftsbehov, än mindre glesbygdens. En annalkande arbetskraftsbrist blir särskilt tydlig i vissa regioner. Näringsdepartementet öppnar upp för arbetskraftsinvandring inom den närmsta framtiden. Det krävs dock att poängtera att det i så fall enbart är tal om högutbildad arbetskraft.

Arbetskraftsinvandring kan nästan kännas makabert i dessa tider av ökande arbetslöshet. Detta behov har dock analytiker talat om länge. Det handlar om en långtidsprognos av samhällsutvecklingen, vilken i sin tur kräver en noggrann planering för att kunna försäkra att välfärdssystemet kommer att fortsätta fungera.

Av rapporten framgår att Sverige än så länge ligger högre än EU-genomsnittet när det gäller tillgången på utbildad arbetskraft. Detta kan vi givetvis känna oss stolta över. Men med en krympt ekonomi och mångtal varsel kan läget snabbt vända.

Arbetslösheten gör risken överhängande att studenter utbildar sig till yrken, som det finns jobb i någon annanstans än där de bor för tillfället. Dessa flyttar sällan tillbaka och förändrade arbetsmarknadsbehov blir ett faktum.

Därför är det viktigt att inte enbart fokusera på den åldrande befolkningen och på flyttande, utan även på att matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Med andra ord planera även för utbildning och kompetensförsörjning. Och detta har regeringen också uppmärksammat.

Att glesbygden är både kreativ och villig att överleva har vi sett bevis på när det rådde högkonjunktur. Då talades det till och med om att storstäderna blivit omsprungna av glesbygden när det gäller sysselsättning. Lågkonjunkturen påverkade dock situationen markant.

Näringsdepartementet, med Maud Olofsson i spetsen, poängterar att klimat- och energiarbete är de delar som kan öppna för hållbar tillväxt och ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Med internationell utblick, innovation och förnyelse hyser man hopp om att det är folk ute i regionerna och i små kommuner som ska samla ihop den kraften som krävs för att föra Sverige vidare.

Det krävs politik för att skapa goda förutsättningar för de kreativa och drivna människorna i glesbygden, som ska kunna föra landet vidare. Därför känns det bra att få läsa att regeringen insett behoven av en nationell, regional och lokal samordning av förberedelser inför dessa demografiska utmaningar. Det är utvecklingen inom glesbygden som gör hela landets utveckling hållbar.

Mathias Grimpe, Ledarskribent