Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gästtyckare: Från corona till fossilfritt?

LT:s gästtyckare Pär Granstedt kopplar ihop viruskris och klimathot – och siar om framtiden.

Coronakrisen har ju ingenting med klimathotet att göra. Eller?

Strängt taget är det enda gemensamma att bägge hoten på något sätt är en följd av människans hänsynslösa exploatering av vår planet. Men allt hänger ihop. Tvärstoppet i världsekonomin, särskilt handel och turism har lett till dramatisk minskning av växthusgaser, cirka åtta procent och en luft i Asiens megastäder som man faktiskt kan andas. Oljenäringen har råkat in i en lönsamhetskris som den aldrig upplevt tidigare, och kolindustrin är lika illa ute.

Världen har helt enkelt tagit ett stort kliv mot fossilfrihet. Men massarbetslöshet och växande fattigdom är ju inte rätt väg.

Många bedömare anser att det kommer bli vanligare att människor arbetar hemifrån en betydande del av sin arbetstid, och att möten blir digitala, inte minst de internationella. Man räknar också med att flygresor kommer att bli dyrare en tid, och att risken för nya pandemiutbrott kommer skapa en större försiktighet när det gäller utlandsresor. Allt detta skulle dämpa bilism och flyg också på längre sikt.

Om huvudstrategin blir att snabbt försöka återgå till det tidigare normala tar klimatutsläppen fart igen, liksom naturförstörelsen.

Och hur väljer vi att återstarta ekonomin? Ska världsekonomin få den kickstart som behövs krävs oerhörda offentliga investeringar. Om huvudstrategin blir att snabbt försöka återgå till det tidigare normala tar klimatutsläppen fart igen, liksom naturförstörelsen. Men starka krafter vill gripa tillfället till en grön omstart av ekonomin.

Investeringar i förnybar energiproduktion, energi- och resurseffektiva produktionsmetoder, hållbara odlingsmetoder, återvinning av råvaror och en hållbarhetsanpassad infrastruktur med mera. kan både sätta fart på ekonomin och ta oss stora steg på vägen mot en hållbar värld.

EU-kommissionen vill satsa på vad man kallar green deal och har ett starkt stöd av flertalet medlemsländer och i Europaparlamentet. Men det finns också motstånd. Som vanligt när det gäller EU hänger mycket på vilka överenskommelser man kan nå. En annan viktig faktor blir USA:s presidentval. Om Donald Trump faller väcks hoppet att USA åter blir en ledare i kampen för klimatet.

Den chans vi nu har för en grön nystart i världsekonomin sammanfaller med att ett nytt tekniksprång på energiområdet står för dörren. Det handlar om vätgasen. El från sol, vind och vatten omvandlas till gas – vars råvara är vatten.

Den kan produceras lokalt, till exempel i stora solcellsanläggningar i världens ökenområden. Den är lika lätt att lagra och transportera som olja och naturgas men fri från skadliga utsläpp.

Därmed faller också det sista argumentet för att fortsätta att använda den långsiktigt farliga och oekonomiska kärnkraften, nämligen att tillgången på sol och vind är för oregelbunden.

I Tyskland görs nu en storsatsning på detta, och i Sverige satsar Volvo i samarbete med Daimler. Därmed faller också det sista argumentet för att fortsätta att använda den långsiktigt farliga och oekonomiska kärnkraften, nämligen att tillgången på sol och vind är för oregelbunden.

Fossilbränslena kan få en ersättare, som är lika praktisk att hantera, men där utsläppen bara är rent vatten.

Pär Granstedt

utrikeskrönikör