Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gästtyckare: Corona hotar Xi Yinpings maktbygge

Regimen i Peking har behov av stabilitet, något som hotas av coronavirusutbrottet, skriver LT:s gästtyckare Pär Granstedt.

Annons

Den pågående coronaepidemin kan få allvarliga konsekvenser för den kinesiske presidenten Xi Yinpings maktbygge. Det samhällskontrakt som det kinesiska kommunistpartiet försöker etablera bygger på att medborgarna lojalt stödjer partiet och den nationella ledningen och inte hotar stabiliteten. Statsledningen förbinder sig i gengäld att erbjuda medborgarna ett allt bättre liv.

Sedan Deng Xiaoping på 1980-talet övergav den socialistiska planekonomin och införde en kapitalistisk ekonomi, med oförändrad enpartidiktatur, har Kina också haft en fantastisk ekonomisk utveckling, som gjort Kina till en av världens ledande ekonomier. De senaste åren har inneburit en viss avmattning. Men jämfört med situationen i andra delar av världen är ändå en ekonomisk tillväxt på sex–sju procent ganska avundsvärd.

Coronakrisen innebär däremot ett dråpslag mot hela det kinesiska samhället. Den exponentiella tillväxten av antalet smittade och döda har skapat en allmän ångest som genomsyrar hela samhället De kinesiska myndigheterna har svarat på situationen med omfattande restriktioner, mot resande och mot att över huvud taget vistas utomhus. Arbetsplatser och köpcentra har stängts ned eller satta på sparlåga. I första hand i krisens epicentrum, Wuhan, men successivt i allt större områden i landet.

En konsekvens av allt detta är förstås att den kinesiska ekonomin har tvärnitat. Oron är stor för hur detta kommer att påverka världsekonomin, men självfallet äger den stora katastrofen rum i Kina. Vad vi ser är att en flera årtionden lång framgångssaga gjort halt.

Frågan är hur länge den här krisen kommer att pågå. De mest pessimistiska bedömningarna är att epidemin kommer att kulminera först i höst.

Mycket talar för att den kinesiska ekonomin redan har lidit betydande skada, men konsekvenserna blir alltmer svåröverskådliga ju längre krisen pågår.

Om kommunistpartiet och staten inte kan leverera det goda livet, kan de då kräva medborgarnas lojalitet?

Det som förmodligen oroar den kinesiska statsledningen allra mest är vad krisen gör med tilltron till det kinesiska samhällskontraktet. Om kommunistpartiet och staten inte kan leverera det goda livet, kan de då kräva medborgarnas lojalitet? Runtom i världen ser man hur samhällsstabiliteten hotas av uppror från ungdomar som tappat tron på framtiden. Kan Kina hamna i en sådan situation?

En symbolgestalt för det växande misstron mot regimen blev Li Wenliang. Det var den unge läkaren som redan i slutet av december gick ut och varnade för det nya okända viruset. Han som med hot tystades av myndigheterna, och som sedan själv dog av viruset i början av februari.

Insikten att ett öppnare samhälle skulle kunnat göra det möjligt att stoppa katastrofen, att den kinesiska tystnadskulturen kan vara farlig, kan underminera förtroendet för det kinesiska systemet.

Coronakrisen kommer att sätta spår i det kinesiska samhällssystemet. Hur djupa de blir återstår att se.

Pär Granstedt

utrikeskrönikör