Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gästtyckare: Behövs vi ens som slavar?

Annons

LT:s gästtyckare Anders Bäcklander kopplar ihop vulkanutbrott med Frankensteins monster och skapandet av överlägsen intelligens.

Våren 1815 skakade det största vulkanutbrottet i historisk tid den indonesiska övärlden. Utbrottet orsakade hundratusentals människors död, direkt och indirekt. Askan i atmosfären reflekterade bort solljuset och året 1816 kallas för året utan sommar. Missväxt, epidemier och svält följde i spåren.

Anmäl text- och faktafel

I London blev det ovanligt vackra, disiga och gula solnedgångar på grund av luftföroreningarna. Konstnären Turner förevigade dem i sina underbara tavlor, ovetandes om den apokalyptiska orsaken.

Samtidigt, vid stranden till Genèvesjön, satt romantikens tre mytiska hjältar inomhus, i en hyrd villa, på grund av den kalla och regniga sommaren. De berättade historier för varandra för att fördriva tiden. Mary Wollstonecraft, senare Shelley, och poeten Percy Shelley hälsade på sin vän, den karismatiske Lord Byron, av samtiden beskriven som ”Mad, bad and dangerous to know”.

De bestämde sig för att tävla om att skriva den bästa novellen. Mary skrev den ikoniska skräckromantiska berättelsen om ”Frankensteins monster”. En ny intelligent övermänniska skapad av likdelar.

När monstret upptäcker att människorna blir rädda och hatar honom, flyr han ut i vildmarken. Han återkommer dock för att kräva att doktor Frankenstein skapar en kvinna åt honom så han inte behöver vara ensam.

Frankenstein går först med på förslaget men avbryter försöket, rädd för de förödande konsekvenserna av sina skapelser.

”Jag borde vara er Adam; men jag är snarare en fallen ängel, som du driver bort från glädje trots att jag inte syndat” säger monstret (min översättning) där han liknar Frankenstein vid sin Gud som förvägrar honom kärlek .

Monstret dödar senare Frankensteins fru på bröllopsnatten som hämnd. Frankenstein jagar honom, men fryser ihjäl i snön. Monstret sörjer sin skapare vid hans döda kropp. ”Jag bär på en kärlek du knappast kan föreställa dig, och en vrede du inte skulle tro på. Om jag inte kan tillfredsställa den ena, hyllar jag den andra.”

Vi rider en tiger och om vi kastas av blir vi uppätna.

Det är 200 år sedan boken kom ut och den är mer aktuell än någonsin. Vår forskning, nyfikenhet och arrogans har skapat en destruktiv dominans över den yttre världen samtidigt som vi inte vidgat den inre (poetiska) världen i motsvarade mån. Vi rider en tiger och om vi kastas av blir vi uppätna.

Om vi skapar en intelligens som är överlägsen vår egen och som kan reproducera sig själv, hur skulle den betrakta oss?

Vi som alltid tillåtit oss att som gudar styra över våra medvarelser på jorden.

Skulle vi ens behövas som slavar?

Anders Bäcklander

gästtyckare i LT, mellan 2008–2014 anställd på Södertälje kommun bland annat som stadsarkitekt