Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fyrkantigt är dumt i kvadrat

Att räkna huvuden är lätt. Det betyder inte att det är rätt.

Annons

Så gott som alla svenska barn under fem år går i förskola. Och de går där länge. Dagar på tio timmar är legio, men det finns de som tillbringar 12–13 timmar på förskolan, varje dag fem dagar i veckan.

Många barn och långa dagar kräver flexibilitet av förskolepersonalen. Och barngruppernas storlek varierar också under dagen beroende på vad barnen ägnar sig åt och naturligtvis även efter hur gamla de är. Det viktiga är hur många barn det går per pedagog.

För drygt två år sedan valde Skolverket att helt stryka sina siffersatta mål på barngruppers storlekar inom förskolan.

Skälen var flera – men det viktigaste var att verket anpassade kartan efter verkligheten. Dagens förskolor, vilket inte minst gäller här i Södertälje, har ett flexibelt arbetssätt där pedagogiken har fått ta plats. Under en dag kan antalet barn i grupperna variera. Detta i sin tur medförde att allt färre av landets förskolor följde den centrala rekommendationen.

Skolverket insåg att poängen med att skriva en siffra i riktlinjerna för hur stor en barngrupp ska vara helt enkelt var borta. För vad är poängen att diskutera en siffra i stället för vad som utgör en bra gruppsammansättning för en bra verksamhet?

Reaktionen på att siffran ströks var intressant. De som jobbade inom förskolan i Sverige ryckte på axlarna, riktlinjernas siffra hade varit irrelevant länge. Medan skolpolitiker – inte minst de i riksdagen och påfallande ofta kristdemokrater och dem från de två röda partierna – rasade. Vissa hotade till och med om att lagstifta om hur stor en barngrupp ska vara.

Ju längre från förskolans vardag du befinner dig, desto oftare hamnar du i ett läge där det enda som går att begripa är det rent kvantitativa: ”Jättebra att fyraåringarna utvecklar sin förmåga att räkna när ni går ut i skogen, men hur många barn är det i gruppen?”, ”helt otroligt hur bra den här skapande verksamheten fungerar, men hur många barn har ni i gruppen?”

Ansvariga beslutsfattare – de som ska försöka formulera framtidens tankar och idéer om hur förskolan ska se ut – har en faiblesse för dåtidens tankar och idéer. En fyrkantig politiker behöver en fyrkantig förskola.

Tyvärr är det så att det inte enbart är professionen som kan bestämma vad som är bäst för barnen i förskolan. Den rödgröna regeringen gav Skolverket uppdraget att åter räkna barn.

I går återkom Skolverket med nya riktmärken.

För barn mellan ett och tre år anger Skolverket gruppstorleken sex–tolv barn. För barn mellan fyra och fem är riktmärket nio–femton barn.

Men Skolverket kunde inte låta bli att komma med en passning till dem som nu myser förnöjt: ”Forskningen kan inte ange en direkt siffra för hur stor en barngrupp bör vara” och påpekar att varje enskilt barn har sina speciella behov.

Det sista är överlägset viktigast. Varje barn räknas – för den det är, inte för hur många.