Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fru Gårman smyger sig fram

Hon är inte lätt att få syn på. För ett par år sedan fanns bara någon enstaka uppsatt. Men tittar man noga så dyker hon numera upp lite här och var i stan, Fru Gårman. 

Annons

Redan innan hennes tillkomst i den svenska vägmärkesförordningen skapade Fru Gårman, den kvinnliga motsvarigheten till Herr Gårman, debatt. Många tyckte det var slöseri med både pengar och tid och jämställdhetsdebatten fick ytterligare bränsle.

I Södertälje sattes den första skylten upp 2009. 2011 gjordes den första stora beställningen.

– Jag gjorde den första beställningen i augusti 2011, säger Mattias Jäntti, inköpare på kommunens skyltförråd.

Sedan har det dröjt innan alla kommit upp, men att det skulle finnas några riktlinjer kring att beställa Fru Gårman skylten kan inte Mattias minnas.

– När jag såg att de fanns i sortimentet beställde jag lika många av varje. Jag tycker att det är både en viktig och bra grej, och samtidigt lite kul. De senaste två åren har jag beställt 70 skyltar till övergångsställen.

Men det är inte så många som lagt märke till ökningen av Fru Gårman. När LT ställer frågan till mammalediga Caroline Axelsson om hon lagt märke till de skyltarna blir hon lite förvånad.

– Där ser man. Det har jag inte sett förut. Det är ju jättebra, säger hon.

”Fru Gårman” – till minne av Kåge Gustafson

Herr Gårman, tecknad av Kåge Gustafson fick sitt utseende i slutet på 50-talet och har sett likadan ut sedan dess. Kåge har tecknat många av våra svenska vägmärken och även tagit fram typsnittet Tratex som används på våra skyltar.

Efter Kåges död 2006 ville man hedra honom och tog fram den kvinnliga motsvarigheten Fru Gårman, som har blivit en godkänd skylt sedan tidigt 2000-tal.