Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fredrik Thorslund: Småpartierna de nya fanbärarna i debatten

Äntligen hettar det till. En valrörelse som dominerats av ordbrottning, renommésnyltning och partirecensioner lämnade äntligen plats för sakpolitik under måndagens partiledardebatt på Cirkus i Stockholm, som sändes av Aftonbladet i samarbete med Mittmedia.

Och det var inte tack vare de tre stora partierna, som vart och ett skvalpar kring 20-procentgränsen i opinionsmätningarna.

Jimmie Åkesson (SD) lät mest som en trasig grammofon när han malde på om "det trasiga Sverige".

Statsminister Stefan Löfven (S) hamnade snabbt på defensiven när hans vaga välfärdsvurmande ansattes hårt från Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). Ulf Kristersson själv verkade närmast vilja profilera sitt parti som ett missnöjesparti, och lade tonvikten på regeringsskifte hellre än vad nämnda regeringsskifte rent faktiskt skulle innebära. Jimmie Åkesson (SD) lät mest som en trasig grammofon när han malde på om "det trasiga Sverige" och en restriktiv invandringspolitik som sedan länge förlorat sin kontroversiella udd. I stället kastades Åkessons namn runt som en het potatis när potentiella regeringsbildningar och budgetomröstningar diskuterades – vilket mest skänkte en tröttsam Paradise Hotel-stämning över den annars intressanta debatten.

Nej, det var de små partierna som regerade under partiledardebatten. Ebba Busch Thor (KD), kanske dopad med nya hoppfulla opinionssiffror, slet hungrigt åt sig ordet och levererade repliker med ovanlig retorisk verkshöjd. Och när Jonas Sjöstedt hamnade i klinch med Annie Lööf om äganderätten kunde man till och med skönja en ideologisk värdekonflikt som annars så ofta hamnar i skugga i en svensk valrörelse. Även Jan Björklund (L) lyckades klämma in ett brandtal om den trängda liberala världsåskådningen – även om kostymen framstår som något för stor för Björklund själv, när han ofta tvångsmässigt graviterar tillbaka mot diskussioner om betygssystem i grundskolan.

Om måndagens partiledardebatt vore mer än ett undantag hade man kanske kunnat dra slutsatsen att den politiska skalan är omskakad. Att det nu är småpartierna som förser politiken med det ideologiska drivmedlet och att de stora partierna har blivit den nya, försiktigt följsamma mitten.