Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fredrik Thorslund: Ny vapenlag prövas i HD – politisk ärelystnad skapar juridiska fuskbyggen

Annons

I veckan prövar Högsta domstolen om den nya vapenlagen, med bland annat högre straff för grova vapenbrott, strider mot svensk grundlag.

Den nya vapenlagen trädde i kraft vid årsskiftet, och är en del av regeringens trendiga offensiv mot organiserad kriminalitet.

Men lagen är också en del av en helt annan trend. Det är det andra bländande exemplet på de juridiska fuskbyggen som pressats genom riksdagen under det gångna året.

I samma stund ligger nämligen också den nya gymnasielagen uppe för prövning i Migrationsöverdomstolen. Även där har domstolar och myndigheter fått anledning att ifrågasätta regeringens omdöme och respekt för grundlagen.

Lagrådets yttrande var en regelrätt avrättning.

Under förra året manifesterade ett hundratal ensamkommande afghanska flyktingar runt om i Stockholm. Efter hösten 2015 hade Migrationsverkets handläggningstider vuxit sig långa, och de som anlänt till Sverige hade i många fall hamnat i ett rättsligt limbo i väntan på besked om uppehållstillstånd. Röster höjdes om att förse de ensamkommande flyktingarna med någon form av amnesti, och därmed ge dem en chans att stanna i landet.

Miljöpartiet, drivande i frågan, lyckades mobilisera regeringen. Snart nog var hjulen i rullning. Med hjälp av Centerpartiet och Vänsterpartiet lyckades ett lagförslag ta sig genom en hårt splittrad riksdag.

Den nya gymnasielagen, som den kom att kallas, trädde i kraft i juli. Lagen skulle ge de ensamkommande, som nekats asyl, rätt att stanna i Sverige under förutsättning att de studerade eller avsåg studera på gymnasiet.

Men allt gick lite väl snabbt. Efter knappt tre veckor beslutade Migrationsverket i princip om att sluta tillämpa lagen.

Två migrationsdomstolar hade då fått tillfälle att pröva lagen, och bedömt att lagen var så illa konstruerad att den inte fick användas. En enig domstol i Stockholm kom fram till att lagen var oförenlig med EU-rätten och andra tvingande konventioner. En enig domstol i Malmö ansåg att lagen var så sällsynt illa förberedd att den inte uppfyllde grundlagens krav på beredning.

Det kan omöjligen ha kommit som en överraskning. Redan under lagstiftningsprocessen hade Lagrådet, som har till uppgift att bedöma lagförslags förenlighet med grundlagen, avrått från att gå vidare med förslaget. Lagen ansågs alltför oförutsägbar, komplex och märkligt formulerad. Remissinstanserna hade fått tre veckor, mitt i semestertid, för att analysera lagen.

Lagrådets yttrande var en regelrätt avrättning.

Men ändå drevs lagen igenom. Och till sist fick domstolarna dra i nödbromsen genom att utnyttja lagprövningsrätten - en grundlagsstadgad säkerhetsventil för att undvika just dylika situationer.

Situationen är inte bara pinsam. Nu har också de ensamkommande flyktingarna slungats in i ännu ett läge där deras framtid svävar i ovisshet.

Och ja, i veckan är det alltså dags för domstolarna att ingripa igen. Som ur en pistolmynning flög den nya vapenlagen genom beredningsprocessen, välsmord med politiskt vapenfett. När Lagrådet protesterade mot den hafsiga beredningen avfärdades det av justitieminister Morgan Johansson (S) som formalister.

Men tur är väl det att någon håller på reglerna, när regeringen inte gör det.