Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Firandet av Akitu sker mitt i en mörk tid för världens assyrier/syrianer

Annons

I dag är en stor dag för en av Sveriges största minoritetsgrupper. Assyrier/syrianer firar nyåret Akitu varje år den första april. Det är en glädjens och frihetens dag. Men denna uråldriga tradition riskerar att dö ut, precis som folkgruppen, efter åratal av förföljelse och folkmord i Mellanöstern.

Assyrier/syrianer/kaldéer var en av de första folkgrupperna som konverterade till kristendomen. Våra kyrkor spred evangeliet över hela Asien under kristendomens första millennium, till exempel finns det tre miljoner syrisk-ortodoxa i Indien. Men folkgruppen är mer än sin religion, de är i första hand en etnisk grupp som bejakar både kristna och förkristna traditioner, som exempelvis nyårsfirandet Akitu.

Akitufestivalen bygger på sumerisk och assyrisk mytologi. I en av myterna äntrar kärleks- och krigsgudinnan Ishtar dödsriket för att hämta hem sin älskade Tammuz när våren spirar och det nya året börjar.

Denna festtradition har periodvis uppfattats som en politisk manifestation i assyrier/syrianernas hemländer, och har därför inte setts med blida ögon av regimerna i folkgruppens ursprungsområden i Irak, Iran, Turkiet och Syrien.

I Irak har folkgruppen sedan Saddams fall varit utsatta för etnisk rensning. Efter IS invasion av Ninevehslätten 2014 övergick den etniska rensningen i ett folkmord.

Men snart finns det inga assyrier/syrianer kvar att trakassera i Mellanöstern. De flesta har flytt efter år av förtryck.

I Turkiet fanns en stor population assyrier/syrianer vid tiden före första världskriget. Under folkmordet Seyfo utrotades mer än halva befolkningen, på vissa håll hela byar. De som kunde flydde till dagens Irak och Syrien.

I Irak har folkgruppen sedan Saddams fall varit utsatta för etnisk rensning. Efter IS invasion av Ninevehslätten 2014 övergick den etniska rensningen i ett folkmord. Uppemot en miljon har tvingats lämna sina hem sedan 2004. I dag finns endast en bråkdel kvar av den population som levde i Irak för femton år sedan. I nordöstra Syrien grundade folkmordsöverlevare staden Zalin, även kallad Qamishli. Sedan Syrienkriget har de assyrier/syrianer som kunnat – flytt hals över huvud. I dag finns endast en skärva av Zalins ursprungsbefolkning kvar.

Sverige och världssamfundet måste ta en aktiv roll för att se till att Mellanösterns ursprungsbefolkning ska överleva det rådande kaoset.

Tiotusentals av dem som flytt krigen och kaoset i Mellanöstern har hittat en fristad i Sverige, som är ett av de länder som tagit emot flest assyrier/syrianer/kaldéer de senaste femtio åren. I dag har mer än en procent av Sveriges befolkning assyriskt/syrianskt ursprung.

Sverige och världssamfundet måste ta en aktiv roll för att se till att Mellanösterns ursprungsbefolkning ska överleva det rådande kaoset. Vi anser att Sverige bör ge direktstöd till Syrien och Iraks minoriteter, särskilt med fokus att inte urfolken ska utplånas.

Genom att skapa möjligheter för assyrier/syrianer att stanna kvar i sina ursprungsområden kan Sverige hjälpa till att värna och kämpa för gruppens mänskliga rättigheter, och samtidigt förebygga att fler behöver fly. Det skulle också innebära att både kristendomen och den mesopotamiska kulturen får möjlighet att överleva i dess ursprungsområden.

I dag firar vi Akitu till kärlekens och frihetens ära, i yttrandefrihetens förlovade land. Och sänder en tanke till dem som lever i ofrihet och inte kan göra det.

Robert Hannah (L)

riksdagsledamot

Ninos Maraha (L)

riksdagskandidat

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel