Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fel med slumpmässigadrogtester

Skolinspektionen är tydlig. Att genomföra slumpmässiga drogtester i skolan är ett påtvingat kroppsligt ingrepp och är endast tillåtet om det uttryckligen finns en lag som tillåter det. Detta även om det formellt finns möjlighet för en elev att tacka nej till att delta i drogtesterna. I verkligheten kan frivilligheten av eleven upplevas som en chimär.

Trots detta tydliga besked finns det kommuner som tänker genomföra drogtester, Nässjö kommun tänker öppet trotsa Skolinspektionens beslut. Detta är allvarligt, eftersom det är en rättighet enligt svensk grundlag som kommunen på detta sätt är beredd att sätta sig över.

Oavsett vad man anser om det lämpliga med slumpmässiga drogtester, bör en skola naturligtvis avhålla sig från ingrepp i den personliga integriteten som enligt ansvarig myndighet strider mot svensk grundlag.

Att en kommun trots Skolinspektionens besked genomför drogtester innebär att kommunen i praktiken visar att man kan strunta i lagar och regler som man inte gillar. Frågan är om det är det budskap som ansvariga skolpolitiker i till exempel Nässjö vill ge framtidens medborgare.

Det finns dock en del underligheter med denna lagreglering. Grundlagsskyddet enligt regeringsformen för den personliga integriteten gäller, enligt Skolinspektionen, endast de elever som går i kommunala skolor. Den som valt en fristående skola anses därmed till viss del också ha sålt ut skyddet för sin personliga integritet. Här är det tydligt att lagstiftningen inte har hängt med i utvecklingen. Självklart borde en elev ha samma skydd för sin integritet i en fristående skola som i en kommunal skola.

I sak finns det också anledning att fundera över om slumpmässiga drogtester på skolor är en lämplig åtgärd, vare sig det handlar om kommunala eller fristående skolor. Förslaget om drogtester har inte något stort stöd bland landets rektorer.

När TV4/Nyheterna i höstas frågade ett stort antal rektorer om de villa ha drogtester på sin skola, var det bara sju procent som ville att det skulle införas slumpmässiga drogtester på den egna skolan.

Det är ingen tvekan om att narkotikamissbruk är ett problem på många gymnasieskolor. För att komma tillrätta med detta krävs ett omfattande arbete som bör inledas redan i grundskolan.

Samtidigt är det viktigt att behålla perspektivet. Om skolan misstänker att någon elev använder narkotika, ska det finnas rutiner för hur ett sådant ärende hanteras. Det är socialtjänsten, inte skolan, som ska utreda om det finns grund för misstanken.

Att mer eller mindre tvinga alla gymnasieelever att genomgå slumpvisa drogtester är ett alltför stort ingrepp i den enskildes integritet, för en mycket osäker vinst. För även om det är en till synes enkel lösning att genomföra drogtester, kräver det att eleven lämnar någon form av urinprov eller liknande.

Även om det är fel att generellt genomföra tester för att kontrollera om eleverna använt alkohol, narkotika eller andra droger kan det vara befogat med undantag. I samband med yrkesutbildning i yrken där drogtester är normalt i arbetslivet, kan det vara lämpligt också under studietiden och under praktikperioder. Det kan till exempel handla om drogtester inför vissa farliga moment, alkolås på vissa fordon eller att de som sköter vissa maskiner genomgår slumpvisa drogtester. Här kan det behövas en tydligare lagreglering för att det inte ska vara otydligt vad det är som gäller.