Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Färre kommer in på gymnasiet

Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan ökar och utvecklingen kan till största del förklaras av en ökad andel elever som invandrat efter skolstart, enligt en ny rapport från Skolverket.– Det är svenskan, det är där det brister, konstaterar Henrik Ljungqvist som är rektor på Ronnaskolan.

Annons

– Det är så självklart att har man färre år på sig att lära sig det man ska lära sig i svensk skola så blir det tuffare. Men vi ser också att eleverna kommer från länder med svagare skolsystem, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket till TT.

Nu har Skolverket analyserat hur invandringen påverkar de svenska skolresultaten — dels när det gäller behörigheten till gymnasiet, dels rörande resultaten i internationella studier som Pisa.

När det kommer till sjunkande kunskapsresultat i sådana studier kan endast en liten — men inte helt obetydlig del — förklaras av en ökad andel nyinvandrade elever. Däremot står det helt klart att andelen elever som inte får tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasieskolan har ökat — från drygt 10 procent 2006 till drygt 14 procent 2015.

Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan i sin tur förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

– Det är svenskan, det är där det brister, konstaterar Henrik Ljungqvist som är rektor på Ronnaskolan.

Där kom bara 51 procent av eleverna i skolans avgångsklasser in på gymnasiet förra året.

– Det är många av våra elever som kommer sent — i sjuan, åttan eller nian. Då blir det oerhört svårt att klara ett svenskt betyg, säger Ljungqvist som höjt målet till 70 procent behöriga redan i höst.

Den svenska skolan lyckas inte alltid ge det stöd som behövs till de elever som kommer sent till Sverige, anser utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Skolor som har de tuffaste förutsättningarna måste också få de bästa möjligheterna och säkerställa att lärare har förutsättningar att utföra sitt jobb, säger han.

– Vi måste lägga fokus på att bygga en jämlikhet i systemet och vi måste satsa på skolan. Det är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att Sverige ska bli hållbart som land.

På Ronnaskolan arbetar man med två lärare per klass och satsar extra på svenskan. En lösning är också att erbjuda de mest studiemotiverade eleverna ett tionde skolår med ytterligare undervisning i bland annat svenska.

– Man ångrar sig inte, det är nyttigt, säger 18-åriga Chams Hanna som är en av de sex elever som valts ut.

Hennes mål är naturvetenskapligt program till hösten.

– Sedan blir det universitet.

Invandring och behörighet till gymnasiet 2006—2015

Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

Andelen elever som invandrat efter skolstart har ökat från cirka tre procent 2006 till drygt åtta procent i Sverige 2015.

Andelen obehöriga i den elevgruppen ökade i Sverige från 37 procent 2006 till 50 procent 2015.

Källa: Skolverkets rapport "Invandringens betydelse för skolresultaten"

Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat med fyra procentenheter.