Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Farligt nära rubbat förtroende

Efter förbud att äta torsk fiskad i Östersjön, har det blivit populärt att äta Alaska pollock, hoki och även pangasius i svenska hem. Även om fiskarna kom från hav belägna långt bort från Sverige, ansågs de vara rumsrena på våra tallrikar.

Programmet Matens pris i Sveriges radio beskrev en ganska sorglig bild av den miljöpåverkan som odling av pangasius, som till stor del har ersatt torsken, har. Det är tal om stora miljöfarliga utsläpp, men främst utfiskningen av haven.

Världsnaturfonden (WWF) har pangasiusfisken på sin röda lista, men ska ha fått påtryckningar från den vietnamesiska regeringen om att åter rekommendera fisken som köpbar. I annat fall skulle organisationen fått stänga ner sin verksamhet i landet.

Fisken hamnade på röda listan, eftersom den odlas på ett sätt som påverkar miljön negativt och bidrar till en övergödning. Världsnaturfonden har ett gott och seriöst rykte om sig.

Men uppgifterna om att vietnamesiska myndigheter hotar att stänga WWF:s verksamhet i landet och organisationens reaktion på detta ändrar på denna uppfattning.

Uppkomsten av fiskmärkningen ”på väg mot certifiering” är bara ett bevis på att även aktade organisationer påverkas av vissa regimer.

Skulle det visa sig att påståendet att WWF utsatts för hot om att få sin verksamhet nedstängd i Vietnam är riktigt, då kanske det vore bra att ta vissa av fiskarna på

listorna med en nypa salt.

Även om det enligt ansvariga på WWF beror på att man alltid vill föra en dialog med sina motparter, så är det WWF:s trovärdighet som nu står på spel. Det är lite svårt att föreställa sig en konstruktiv dialog som uppkommer efter påtryckningar.

WWF har ett förtroendekapital att förvalta – deras rekommendationer uppfattas som etiska. Som ersättningsfisk för torsk fungerar hajmalen katastrofalt. Den måste importeras från Vietnam, och är dessutom full av antibiotika. Detta strider mot svenska normer och lagar om användandet av antibiotika i fiskuppfödning.

Östersjötorsk är tillåten att äta numera, dock är de svenska konsumenterna helt övertygade om att man bidrar till negativ miljöpåverkan genom att köpa torsk från Östersjön.

Det många konsumenter inte är medvetna om är den mängd av antibiotika pangasiusfisken innehåller och att när fiskarna utvecklar resistens mot en antibiotikasort, används genast en annan. Snart vet vi inte vilket ben vi ska stå på längre när det gäller val av fisk. Ena dagen rödlistad, nästa dag på väg mot certifiering.

Fiskodling utomlands är en väldigt lukrativ näring. Att utvecklingen i Vietnam har tagit den här riktningen är därför inte särskilt oväntat.

Det krävs kraftiga politiska åtgärder om utfiskningen av världens hav ska kunna stoppas. Jakten på ersättningsfiskar går fort, då hinner man sällan ta hänsyn till de långsiktiga miljöstrategierna.

Dessutom värnar man ofta om sitt lands egna bestånd, och glömmer att ersättningsalternativen utarmar de globala resurserna totalt.

Konsumenterna har sin makt genom sina köpval, men för detta krävs att organisationer som ger rekommendationer går att lita på.

WWF är farligt nära att rubba detta förtroende.