Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett varmare Sverige behöver fler brandmän

 
Skogsbranden i Båglabergen i Nykvarn
Visa alla artiklar

Cirka 40 000 kvadratmeter skog brann vid Bånglans gård utanför Nykvarn i tisdags (17/7). Brandmän från fem stationer bekämpade branden. Dessutom utbröt en mindre markbrand utanför Järna igår (18/7). I landet i helhet pågick ett 70-tal skogsbränder under gårdagen. Skogsbränder kommer att bli ännu vanligare framöver på grund av klimatförändringarna. Brandrisksäsongen kommer att förlängas och förekomsten av perioder med hög risk för skogsbrand kommer att öka, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i en rapport. Särskilt oroväckande ur ett lokalt perspektiv är att riskerna bedöms öka allra mest i Östersjölandskapet. Den årliga brandrisksäsongen bedöms komma att starta cirka 40 dagar tidigare i slutet av detta sekel.

En stor del av dem som bekämpar skogsbränder och andra olyckor är deltidsbrandmän. De har normalt en annan huvudsyssla och är brandmän vid sidan av den. Av Sveriges 14 500 brandmän är så många som cirka 10 000 deltidsbrandmän. Det innebär att deltidsanställda är en mycket viktig del av svensk räddningstjänst. Därför är det ett stort problem att det saknas folk. Det behövs minst ytterligare 1 200 deltidsbrandmän i Sverige för att klara det minimala behovet, enligt uppgifter från Brandmännens riksförbund till Dagens Nyheter. “Personalförsörjningen av deltidsbrandmän har under de senaste decennierna utvecklats till ett av svensk räddningstjänsts största problem.”, enligt den statliga utredningen “En effektivare kommunal räddningstjänst.” Detta är ett problem som behöver lösas för att Sverige ska ha en god förmåga att släcka stora bränder och hantera andra olyckor i framtiden.

Av Sveriges 14 500 brandmän är så många som cirka 10 000 deltidsbrandmän. Det innebär att deltidsanställda är en mycket viktig del av svensk räddningstjänst. Därför är det ett stort problem att det saknas folk.

Tre åtgärder som föreslås i den statliga utredningen är att se över arbetslöshetsersättningen, bredda bilden av vem som kan vara brandman och att kommunerna ska göra det enklare för anställda att vara deltidsbrandmän. Detta är tre bra åtgärder. En person som arbetar deltid som brandman riskerar att förlora pengar jämfört med om personen inte alls hade arbetat och istället fått mer arbetslöshetsersättning. Enligt den statliga utredningen är det i första hand “reglerna om arbetslöshetsförsäkring som har en påtagligt negativ påverkan på personalförsörjningen.” Det är därför rimligt att arbete som deltidsbrandman ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättningen. Av personalen i räddningstjänsten är endast 5,5 procent kvinnor och ännu färre har utomnordisk bakgrund. Om intresset för att bli deltidsbrandman ökar i dessa grupper kan den totala personalstyrkan öka. Rekryteringskampanjer riktade till dessa grupper är därför en del av lösningen. I detta ingår att bredda bilden av vem som kan vara brandman. Just ordet brandman kan stå i vägen, brandpersonal vore därför en lämpligare titel. En tredje åtgärd är att kommunerna gör det lättare att kombinera ett kommunalt arbete med att vara deltidsbrandman. Som den statliga utredningen konstaterar kan kommunerna knappast förvänta sig att andra arbetsgivare bidrar till den kommunala räddningstjänsten om kommunen som huvudarbetsgivare inte själv gör det. När brandrisken ökar framöver behövs det mer personal.