Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ersätt värnskatten med en förändrad kapitalbeskattning

Annons

Mittenpartiernas – S, MP, C och L – gemensamma handlingsplan, januariavtalet, blir en viktig del av regeringens agenda för innevarande mandatperiod.

Statsminister Stefan Löfven (S) poängterade i regeringsförklaringen, att en ny stor skattereform ska genomföras, vilket blir kärnan i den politiska processen framöver.

Anmäl text- och faktafel

En generalklausul är införd i avtalet med följande lydelse: ”Det innebär också att de ingående partierna i de sakfrågor som dokumentet omfattar inte ensidigt samverkar med andra partier i riksdagen.”

På ren svenska betyder detta, att det nya skattesystemet tas fram av mittenpartierna, som håller i taktpinnen. Därmed har den bortre parentesen satts för det tidigare allianssamarbetet samt för Vänsterpartiets direkta påverkan av regeringens politik.

Vad blir målet med framtidens skatter?

Skatterna ska användas till att öka drivkrafterna till arbete och medverka till klimatomställningen. Finanssektorns skatteandel bör öka samt hushållens och bostadsmarknadens skuldsättning minska. Och kanske viktigast av allt, statens skatteintäkter ska bidra till att långsiktigt trygga välfärden.

Men det gäller att angripa problemställningarna i rätt ordning. Diskussionen bör först och främst fokusera på vilka utgifter vi vill ha, inte minst för att upprätthålla en generell och generös välfärd. Sedan får skatteuttaget anpassas till detta så långt det är möjligt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har att ta sig an ett brett utredningsuppdrag, som spänner över de flesta skatteområdena. Andersson vill se alla frågor på bordet i den kommande skattereformen.

Utmaningarna för välfärdssektorn är stora. SKL vill ha en samsyn med staten kring hur välfärdens finansiering ska hanteras.

Antalet yngre och äldre ökar i betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Det gör att efterfrågan på välfärdstjänster kommer att expandera.

Vi kan förvänta oss att nuvarande skatteunderlag kommer att minska i takt med att konjunkturen planar ut. Antalet yngre och äldre ökar i betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Det gör att efterfrågan på välfärdstjänster kommer att expandera. Betydligt mer resurser behövs för grundskola och äldreomsorg.

SKL beräknar att det krävs ytterligare cirka 50 miljarder kronor fram till år 2022 för att klara ekonomin avseende vård, skola och omsorg. I annat fall äventyras det finanspolitiska ramverket med angivna överskottsmål för budgeten.

Vad är värnskatt?

Väldigt kortfattat är värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 689 300 kronor, det vill säga en månadslön på 57 400 kronor. Värnskatten var en speciell uttaxering för att klara finanskrisen under 1990-talet.

Staten behöver hitta nya intäktsslag för att finansiera den offentliga sektorn med hänsyn till den förväntade demografiska utvecklingen.

En reformerad kapitalbeskattning bör ersätta värnskatten. Den ska ha samma fördelningsmässiga profil som värnskatten   skatt efter bärkraft. Följande poster utgör skatteunderlag:

• ränteintäkter och utdelningar

• reavinster

• reducerat ränteavdrag

• förmögenheter

• fastighetsskatt eller som den numera heter fastighetsavgift

• arvsskatt

Det är inga andra än skattebetalarna, som i huvudsak bekostar notan för vår välfärd.

Arnold Andersson

socialdemokrat i Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons