Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En viktig bisak

Det är inte bara Nalle Puh som är förtjust i honung. Men det är inte enbart för den goda honungen som biodlingen är viktig för samhället.

Biodlingen och de bin som är grunden för den bidrar också till att det blir bättre skördar. Faktum är att värdet av pollineringen är flera gånger högre än värdet av den honung och vax som produceras.

Bara för äppelodlingen värderas pollineringen till över 100 miljoner kronor per år. Till detta kommer värde för vilda växter – till exempel hallon och blåbär. Biodlarna kan och behöver bli fler, men då behöver också vi bli bättre på att köpa svensk honung. I dag är ungefär hälften av den honung som säljs i Sverige importerad.

Biodlarna bidrar med en viktig tjänst för olika växtodlare. Genom binas bidrag till pollineringen kan inte bara skördarna öka, utan det finns också resultat som visar att en ökad pollinering minskar behovet av kvävegödsel i raps.

Trots detta viktiga bidrag finns det fortfarande inte någon riktig marknad, där biodlarna kan få och ta betalt för den tjänst de bidrar med.

Biodlarorganisationer har fört fram idén om en ”pollineringspremie” i form av någon form av statligt stöd.

Frågan är dock om inte det stora problemet för att få det hela att fungera på marknadens villkor är att det saknas kunskap på en mer detaljerad nivå om vilka värden ett bisamhälle tillför.

Det finns mellan 125 000 och 150 000 bisamhällen i Sverige. De flesta biodlare i Sverige bedriver sin verksamhet i liten skala.

En intressant utveckling på senare år är att intresset för bin i stadsmiljö, eller där man annars inte direkt väntar sig någon biodling, har ökat. Det finns till exempel hotell mitt på Arlanda flygplats som har bikupor på taket.

Det nya intresset gör också att nya grupper hittar till biodlingen, vilket ställer större krav på utbildning och information.

Men biodlingen är också en bransch som är utsatt för stora påfrestningar. Under senare år har vinterdödligheten bland bin ökat och man har också haft en hel del problem med olika sjukdomar och angrepp.

Även om intresset är stort för biodling, är det lätt att det svalnar snabbt om man snabbt drabbas av bakslag.

Binäringen får ett stöd genom det nationella honungsprogrammet. Det handlar inte om väldigt mycket pengar och stöd går framför allt till rådgivning och olika informationsinsatser, men man ger också stöd till annat, som att ta fram datasystem, journalsystem, för att hålla koll på var bisamhällena har varit utplacerade och vilka olika åtgärder som skett.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen sett över hur bipolitiken kan förbättras och samordnas. Det handlar i första hand om hur den forskning som finns snabbare ska kunna omsättas i praktik hos landets biodlare.

Rapporten, som blev klar i början av maj, pekar framför allt på behovet av att förbättra och samordna utbildning och information och kommer med några konkreta förslag.

Det är en bra början. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma den nytta som biodlingen bidrar med. Bra förutsättningar för biodling är viktigt, inte bara för alla som älskar honung utan för alla.