Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En högst osäker gissning

Det finns en sak som är säker med Migrationsverkets prognoser: att de är osäkra.

Annons

Under torsdagen kom Migrationsverket med sin senaste beräkning över hur många asylsökande som kan komma under 2016. Prognosen anger ett spann på mellan 70 000 och 140 000 människor, där huvudscenariot är att 100 000 kommer att komma. Av dessa beräknas 18 000 vara ensamkommande barn.

Det är, jämfört med den prognos som kom i höstas, en lägre nivå. Den gången låg huvudscenariot på 135 000 personer, varav 24 000 ensamkommande barn. Migrationsverket har nu räknat in effekterna av id-kontroller på tåg och bussar mellan Sverige och Danmark samt övriga restriktiva åtgärder som regeringen infört.

Långtidsprognosen är viktig för Migrationsverkets egen planering. Men den har en oerhörd tyngd även annars. Den ligger bland annat till grund för regeringens budgetarbete. Detta trots att den inbyggda osäkerheten är extremt stor och träffsäkerheten liten.

Minns hur regeringen baserade sin höstbudget på Migrationsverkets flyktingprognos från i somras, före det att flyktingvågen tog verklig fart på sensommaren. När antalet flyktingar skrevs upp kraftigt tvingades finansminister Magdalena Andersson (S) ta till akuta åtgärder för att kunna öka anslagen.

Det är naturligtvis ett bekymmer att prognoserna är så osäkra, på gränsen till oanvändbara. Ett annat problem ligger i att kombinationen av prognosens tyngd och det faktum att det skiljer stort mellan det lägsta och det högsta antalet asylsökande som anges skapar förvirring i migrationsdebatten.

Det är legio att de som vill måla upp flyktingarna som ett ohanterligt problem och har för vana att räkna människor i volymer tar fasta på prognosens högsta siffra. 140 000 smäller högre än det mer modesta huvudscenariot på 100 000.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) svarade tidigare i veckan för en högst välgörande tabbe när han påpekade att ”De här prognoserna är på lång sikt värdelösa”.

Givetvis ska en minister inte på detta sätt undergräva Migrationsverkets arbete – något Ygeman också bett om ursäkt för. Samtidigt ligger det mycket i hans uttalande. För som inrikesministern också sa: ”Det beror inte på att Migrationsverket är dåliga på att göra prognoser, utan att så mycket hinner ändra sig på lång sikt.”

Så sant. Beräkningen måste tas med en nypa salt.

Det är till och med så att verkets generaldirektör, Anders Danielsson, vid gårdagens presentation sade att osäkerheten är så stor att det knappt går att kalla beräkningarna för en prognos.

Frågetecknen handlar bland annat om hur andra europeiska länder gör med sina gränskontroller, om planerna på att omfördela asylsökande inom EU börjar fungera och om strömmen av flyktingar via Turkiet kommer att fortsätta i oförminskad styrka eller inte.