Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En enkel till Södertälje kyrkogård

För några år sedan hade jag anledning att ta reda på kriterierna för att få tillgång till äldreboende i Södertälje. Det visade sig vara enklare sagt än gjort. Bakom de vackra formuleringarna på kommunens hemsidor gömde sig en helt annan verklighet.

Anmäl text- och faktafel

Min uppenbarligen något naiva tanke var att det måste finnas definierade och nedskrivna kriterier för detta. Varför det? Jo, av det enkla skälet att om det inte gör det så är risken uppenbar att det öppnar för godtycke och därmed icke enhetliga och orättvisa bedömningar av behovet. Dessutom har den behövande ingen möjlighet att själv avgöra vad man ”har rätt till”.

Efter att ha harvat runt ett tag i den kommunala omsorgshierarkin fick jag svaret från en chef på högre nivå att kriteriet var ”att man inte kunde klara sig hemma med maximal insats av hemtjänsten”. Klart och tydligt eller hur? Maximal insats är fem gånger per dag samt ett besök av nattpatrullen.

Begreppet ”klara sig” verkar syfta på det rent ”praktiska”– alltså mat, hygien, påklädning, tvätt och städning etcetera. Någon hänsyn till känslor av ensamhet och otrygghet verkar inte existera i sammanhanget.

Inte heller ingår sådana ”detaljer” som vi unga och friska inte ens reflekterar över, som frisör och nagelvård. Föreställ er något år utan detta.

En parentes är att i städning ingår inte dammtorkning och bara två rum och kök (cirka 10–15 minuter var tredje vecka). Föreställ er några år utan dammtorkning.

Matlagning finns inte heller tid till. Det är plastinpackat och färdiglagat som värms i mikron som gäller.

Frågar man olika vårdplanerare om hur man gör för att ansöka om äldreboende går man lätt in i dimman. Det vilar något mystiskt och undflyende över det hela. Överens är man om att det inte är lätt, att det tar många månader och att man inte får välja var man vill bo. Det finns heller inte någon ”buffert” utan man måste vänta på att någon avlider så att en plats blir ledig. Det är i Södertälje till och med så illa att det inte finns tillräckligt med tillfälliga (akuta) platser i väntan på något permanent. Då riskerar man i stället att bli skickad till andra kommuner, exempelvis Botkyrka med boende i Tumba.

Tror att detta är en vanlig syn hos många äldre att boende inte är något problem när man vill och behöver ha det. Den krassa verkligheten är en helt annan.

Vårdplanerare rekommenderar till och med att söka permanent i andra kommuner som Salem (borgerligt styrt) där det ska vara enklare att få en plats än i Södertälje.

Jag har träffat äldre människor som pratat om att de börjar att känna sig ”skruttiga” och att det nog är dags att ställa sig i kö för ett äldreboende. Tyvärr har jag fått tala om att någon sådan kö finns inte och att det inte är lätt, åtminstone inte i Södertälje.

Tror att detta är en vanlig syn hos många äldre att boende inte är något problem när man vill och behöver ha det. Den krassa verkligheten är en helt annan. Trösklarna är så höga att man undrar hur det över huvud taget är möjligt att få tillgång till ett äldreboende och i vilket ”skick” de är som faktiskt lyckas komma dit.

Sannolikheten är stor att en förhoppning om ett fint och tryggt äldreboende i stället slutar med ”en enkel” till Södertälje kyrkogård. Där finns det i alla fall plats, än så länge.

Björn Brunnberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel