Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Efter krisen krävs mod att släppa fram innovatörer

Efter andra världskrigets slut 1945 låg Tokyo i ruiner, men under loppet av några årtionden var Tokyo en modern världsmetropol. Vad möjliggjorde den snabba rekonstruktionen och vad kan vi lära av Japan?

Städerna Hiroshima och Nagasaki var 1945 pulveriserade efter atombombsförintelserna där, och Tokyo låg i ruiner. Men under loppet av några årtionden var dessa städer återuppbyggda, Tokyo en modern världsmetropol. Vad möjliggjorde den snabba rekonstruktionen med åtföljande ekonomiska boom där Japan kom att bli världsledande inom en rad områden såsom bil och elektronikbranschen?

Ett föredrag med denna fråga som tema hölls (18/2) på Handelshögskolan i Stockholm, där professor Seiichiro Yonekura från Hitotsubashi university

i Japan bjudits in att föreläsa under temat How Japan innovates. Past and future.

Hans något originella förklaring till det japanska ekonomiska undret var att det behövdes ”crazy people” för att tro på det omöjliga. Han återkom till detta flera gånger under föredraget, att dessa ”crazy people” mot alla odds insisterade på att deras idéer var så bärkraftiga att de så småningom skulle bära frukt till gagn för alla. Detta

trots en ålderdomlig och genombyråkratisk samhällsstruktur som i grunden inte premierade uppstickare.

Som exempel nämnde han Soichiro Honda, grundare av Honda motor company, som då det först begav sig 1938 alla skrattade åt när han visade upp sin motordrivna trampcykel. Soichiros karriär började i den egna trånga verkstaden hemma på gården, inte olikt vårt svenska exempel, Ingvar Kamprad. Oförtröttlig i sin strävan att förbättra människors möjligheter att transportera sig snabbt och effektivt i en tid där bilen ännu inte blivit var mans egendom, och dragdjur i stor utsträckning var det som stod till buds på de primitiva vägarna.

Toyota motor company är ett annat exempel på ett företag som sedan andra världskriget varit världsledande och etablerat begreppet ”just in time” som fått många efterföljare. Produktionslinjen har effektiviserats till det yttersta med enkla och för alla medarbetare kända formler. Japan har idag nio bilmärken på den globala marknaden att jämföra med Storbritannien som inte har något.

Professor Yonekura ser ungdomen och det innovat-iva tänkande dessa besitter innan de blir för konservativa som löften för framtiden, med grön teknologi och sociala robotar som lovande marknader. Hur ser vår jordmån ut i Sverige för unga lovande entreprenörer?

I finanskrisens spår krävs mod att våga släppa fram det kreativa tänkandet hos innovatörer som behöver samhällets uppbackning och stöd för att kunna omsätta sina idéer i handling. Till detta behövs riskkapitalister och statsmakternas riktade stöd till nyföretagande och kompetensförhöjning.

Lovvärt här är regeringens storsatsning på forskning och de nyinrättade innovationskontoren vid åtta av landets universitet som initialt får dela på 60 miljoner kronor och sedan årligen ett anslag på 50 miljoner kronor. Rätt tänkt i dessa hänseenden är också regeringens reform om sänkt arbetsgivaravgift för unga under 26 år.

Människan har, just som professor Yonekura visade, gång efter annan rest sig ur askan och byggt någonting nytt.

I detta finns en oerhörd kraft och källa till inspiration. Men vår dualistiska natur har förmåga att både söndra och hämma det som vill växa. Låt oss därför fokusera på nytänkande, idéer och visioner som gagnar samhäll-eligt framåtskridande, just som Soichiro Honda gjorde och därmed släppa fram våra ”crazy people”.

Alrik WilliamsJärna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel