Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drottningen som gick vilse i pannkakan

Det var en gång en drottning som bestämde över sina undersåtar från ett stort, stort glasslott i en liten, liten stad.

Annons

Drottningen var mycket sträng och när några av undersåtarna i staden hade lurat till sig pengar från slottets skattkista blev hon jättearg. Brottslingarna hade själva arbetat i slottet och lärt sig hur man kunde lura både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Drottningen blev ännu argare när hon fick veta hur det hade gått till och sa: ” Nääe, nu får det allt vara nog” och så förbjöd hon att de gamla och sjuka själva skulle få välja vem som skulle hjälpa dom. ”Det ska vi i slottet bestämma”, sa hon. Men nu blev flera i Glasslottet, som inte ville att drottningen skulle bestämma allt, också arga. ”Vi tillhör inte hovet”, sa dom.

”Drottningen och hennes hov vill bestämma allt och stoppa valfriheten”, skrek dom. Dom var redan jättearga på drottningen och hennes hov, för att dom gjort samma sak med skolorna och bestämt att bara slottet skulle äga och driva skolorna i hennes rike. Men drottningen lyssnade förstås inte, för det behövde hon inte.

Så snipp, snapp, snorum, blev det likadant som drottningen gjort med skolorna. Bara några av hennes undersåtar fick lov att starta ett eget företag, för att ta hand om gamla och handikappade.

Så småningom växte den lilla staden och invånarnas privata bilar ställde till med besvär på alla sätt. De måste ju parkera överallt, när dom inte for runt och förstörde luften och gatorna i staden. Eftersom det skulle byggas flera hus i staden, fanns nu inte längre plats på stadens parkeringar, så drottningen och hennes hov la sina pannor i djupa veck och funderade över hur de få sina undersåtar att börja gå, cykla eller åka buss i stället, när dom skulle handla i stan. ”Jag vet hur vi ska göra för att få bort bilarna!, sa en av hennes ämbetsmän i hovet triumferande. ”Vi höjer parkeringsavgifterna och förlänger tiden för avgifter till långt fram på kvällen. För ju mer vi höjer priset, desto fler kommer till stan för att parkera och handla!” trodde han. Han och flera i hovet trodde ju att det bara var de privata företagarna och deras anställda, som tog upp parkeringsplatserna i stan. ”Dom kan parkera utanför stan, i stället!”, sa dom. ”Det kan alla göra, förresten”, sa en annan. ”Dom kan ta bussen dit”….

De, som inte hörde till hovet blev nu ännu mer jättearga och skrek att drottningen och hela hennes hov gått vilse i pannkakan.

De startade en namninsamling bland invånarna för att få bort förslaget. Men drottningen viftade bort hela upproret med 9000 namnunderskrifter. Hon hade hittat flera blanka sidor och påhittade namn bland bladen. Hela hovet flabbade åt namninsamlingen och klappade händer, för att äntligen få bort privatbilarna från centrum, från varuhusen, butikerna, restaurangerna och kaféerna.

Men se, den här gången hade drottningen och hela hovet rejält gått vilse i pannkakan. För nu hade också butiksägarna i stan blivit riktigt arga och protesterade mot de höga avgifterna och förlängda tiderna. Deras kunder hade redan efter en månad börjat handla nån annan stans, där det var gratis att parkera, sa dom. Och flera kommer att göra likadant, om inte drottningen och hennes hov ur kakan hittar ut.

Och nu – snipp, snapp, snut – är sagan slut.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons