Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det var inte alltid bättre förr

Parkeringseländet är inget nytt i Södertälje, det har funnits sedan bilarna började bli allt fler.

Äldre, numera tyvärr bortgångna Södertäljebor, har berättat för mig, Göran Gelotte, att det redan under hästskjutsarnas tid var svårt att hitta ställen där de kunde ställa upp sitt ekipage.

Hästarna behövde viss tillsyn medan bilar kan ställas vind för våg, lite hur som helst. Det kan man se exempel på nästan varje dag. Många, inte fullt så minnesgoda, menar att det var bättre förr.

Dagen bild är ett bevis på att det knappast var så. Bilden är från början av 1960-talet då man som bäst höll på med stora gatuarbeten som att schakta ner Viksgatan, utvidga Ekdahlsgatan och anlägga Köpmangatan. Vi ser den tillfälliga parkeringsplatsen där infarten till Kringlangaraget med sitt parkeringsdäck senare skulle uppföras.

Bilarna trängdes med anläggningsmaskiner och lastbilar som körde bort grusmassor. Dessa lastbilar fick inte parkera i området.

Vi kan se skyltar i bildens nedre, högra del som anger att där gick att parkera, dock ej lastbilar.

I vänstra bildkanten ser vi det Warenbergska huset i hörnet av Ekdahlsgatan–Viksgatan. Långt bort skymtar byggnaden Västra Kanalgatan 3 och uppe på höjden till höger framträder Gamla Flickskolan.

Nedanför, utmed Ekdahlsgatan, syns ett hus som, om vi fått rätt upplysningar, målarmästare Abrahamsson bodde i och hade sin verkstad. Sonen Carl har för evigt ristat (målat) in sitt namn i Södertäljes idrottshistoria.