Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det smidiga och enkla är inte tillgängligt för alla

Annons

Allting har blivit smidigare. Det går att komma i kontakt med de flesta myndigheter och företag digitalt och ofta hantera hela ärenden. Någon tid i telefonkö för att boka besök behövs inte. Du kan till och med sköta din veckohandling utan att behöva lämna hemmet. Inte heller behöver du någon tjock telefonkatalog eller en massa tidtabeller – allt finns digitalt på nätet.

Det har blivit så mycket smidigare och enklare. För de flesta. Men alla kan inte utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver forskarna Tobias Olsson, Ulli Samuelsson och Dino Viscovi om att många äldre står helt utanför utvecklingen. Enligt deras undersökning är det 20 procent av alla mellan 65 år och 85 år som inte har en enda ”digital apparat” – det vill säga varken dator, surfplatta, smart telefon eller någon annan mobil enhet.

Eftersom man kan räkna med att andelen med tillgång till digital teknik inte är högre hos dem över 85 år betyder det att minst 400 000 personer helt står utanför möjligheten att använda de digitala lösningarna i sitt hem.

Trots detta ses det ibland som självklart att alla kan använda digitala lösningar – och det är oerhört krångligt för den som vill eller behöver något annat.

Det som är intressant med debattartikeln är att den pekar på att det kanske inte är ett övergående problem, vilket det är lätt att få för sig.

Teknikens gränser flyttas hela tiden – precis som den som en gång lärde sig att använda bankomaten utan att reflektera över det kan ha problem med att betala elektroniskt på banken, kan den som inte har problem med dagens teknik själv som äldre få svårt att hänga med i nästa teknikskifte.

Självklart ska också utformningen av olika digitala system göras användarvänliga och utformas tillsammans med dem som ska använda systemen.

Forskarna påpekar också att det till del är en ekonomisk fråga. Även om dagens pensionärer som grupp har det bättre än tidigare pensionärsgenerationer, är det en betydande andel som inte har plats för till exempel ett internetabonnemang i den skrala månadsbudgeten.

Inte heller alla i den övriga befolkningen har råd att hela tiden hänga med i den digitala utvecklingen.

I debattartikeln pekas på flera vägar för att underlätta för fler att få ta del av de förbättringar som digitaliseringen innebär. Debattörerna lyfter fram det viktiga arbete som görs av föreningar och studieförbund för att utbilda och fortbilda framför allt äldre i ny teknik och nya lösningar.

Det är också viktigt att det finns möjlighet att utföra olika former av e-tjänster till exempel på bibliotek eller medborgarcenter. Självklart ska också utformningen av olika digitala system göras användarvänliga och utformas tillsammans med dem som ska använda systemen.

Det viktigaste är dock att vi måste inse och acceptera att långtifrån alla är ”digitala” och – som författarna skriver i sin artikel – ”Myndighetskontakter måste alltså även framgent enkelt kunna skötas per telefon, brev eller genom besök”.