Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det hjälper inte att ibland ropa ”vargen kommer”

Om vargar och om jakten på dem finns det många åsikter. Och ofta förs åsikterna fram med bett och hetta. Tonläget är minst sagt upp­skruvat i debatten. Så är det nu också sedan ­miljöminister Andreas Carlgren (C) sagt att licensjakt på varg är försvarbar i och med att den bidrar till att man får bukt med den omfattande inaveln.

Enda sättet, enligt Carlgren, att rädda den svenska vargstammen och att skapa en långsiktigt livskraftig vargstam är att göra den genetiskt friskare.

Snabbt som en gevärskula kom replikerna: Jakten ger ingen effekt på inavelsproblematiken. Det finns just inget problem med inavel. Vargar är fina djur som har rätt att leva. Politiker förstår sig inte på jakt. Och inte på rovdjurspolitik heller.

Så låter det. Och även om man ska lyssna på alla i en diskussion, är det ändå viktigt att försöka bringa klarhet i vad som faktiskt gäller, innan känslorna helt svallar över.

Carlgren har rätt i att det finns vargar som inte är friska – och de ställer till problem för övriga vargar. Han har också rätt i att en bra och långsiktig rovdjurspolitik måste grunda sig på det som är friskt. Så är det också i de övriga vilda djurstammarna i Sverige. Här finns livskraftiga stammar av björn, järv, lodjur och kungsörn ... samt en

del av vargstammen. Sverige är ett av de länder i Europa där rovdjursstammarna på senare år har haft den starkaste tillväxten. Vargen har varit i det närmaste utrotningshotad, men stammen har nu en tillväxt på cirka 15 procent per år.

Men, denna tillväxt har skett i princip utifrån tre stycken vargar från början av 1970-talet. Det säger sig självt att det ger grunden till en inavel med stor risk för allvarliga skador på avkomman till dessa tre. Som till exempel hjärtfel och njurrubbningar. Det finns ingen vinst i att föra dessa skador vidare. Inte för vargarna, inte för jägarna, inte för rovdjurspolitiken.

Regeringen gör helt rätt i att nu kraftsamla för att få en friskare vargstam. Inom de närmsta fem åren ska upp till 20 vargar importeras som förökar sig här och som ökar den genetiska variationen, tillsammans med de vargar som redan finns här. För den importen är det naturlig invandring från främst Finland och Ryssland som gäller.

Sedan är det naturligtvis viktigt att poängtera att all jakt ska ske med största respekt för djur och natur. Men vett och etikett är inget som det direkt går att lagstifta om. En bra jägare vet precis vad det hela handlar om. Och det finns gott om bra jägare där ute, men tyvärr också de som inte visar respekt och lyhördhet. Kanske kan sådana egenskaper få bättre fäste i folks medvetande i och med att förvaltningsfrågorna av rovdjuren nu ska ske lokalt. Besluten i dessa frågor ska fattas nära dem som berörs. Det är en princip som regeringen tagit fasta på. Ansvaret flyttas därför från Naturvårdsverket till länen ... men Naturvårdsverket sköter uppföljnings- och kontrollfrågorna. Verket har en viktig uppgift inte minst när det gäller att följa upp hur jakten på varg verkligen fungerar ute i länen.

Precis som Carlgren gång på gång betonar måste jakten på varg ses i ett större sammanhang. Jakten har bland att göra med rovdjurspolitiken i stort och med olika miljö- och naturvårdsintressen. Denna helhet får man inte genom att ropa ”vargen kommer” lite då och då. Nej, för det krävs i stället samråd och samtal, dialog och debatter, men också en förmåga att när det gäller fatta viktiga beslut. Och allt detta bör ske under så lugna och sansade former som möjligt. För när tonen hela tiden höjs ligger paniken nära. Och det gynnar ingen. Allra minst vargen.

MIKAELA MUNCK, Ledarskribent