Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det är bara Strindberg som fattas

När Strindbergsmuseet i Stockholm nyöppnar efter stambyte och renovering är bostadsdelen betydligt mer som på Strindbergs tid. Förhoppningen är att besökarna ska få en starkare känsla av författarens närvaro.

Skrivbordet står precis som August Strindberg lämnade det. De prydligt uppradade pennorna och glasögonfodralen vittnar om en ägare som värdesatte ordning och reda.

– När man öppnade lådorna var det kaos, och vissa brukar säga att det kanske var signifikant för hur han var. Han var ju väldig proper och noggrann med sitt yttre och med allt arbete, säger museichefen Lina Gatte Aschi.

Strindbergsmuseet rymmer såväl en utställningsdel som de 63 kvadratmeter som August Strindberg bodde på från 1908 fram till sin död 1912.

På lördag öppnar museet igen efter en renovering och upprustning som gjorts efter antikvariska principer och för att bostadsdelen ska vara mer lik originalet. Efter Strindbergs död dokumenterades allt noggrant innan inredningen och inventarierna flyttades till Nordiska museet där de förvarades fram till att museet byggdes upp på 1970-talet.

Nu har antikvarier och museipersonal gått tillbaka till dokumentationen men också undersökt bostadens olika färg- och tapetlager.

– Vi har grävt på olika sätt, men det har gjorts gediget och varit otroligt spännande, nästan som ett detektivarbete. Mina medarbetare har varit otroligt hängivna, säger Lina Gatte Aschi.

Bostadsdelen har gjorts mer hemlik än tidigare. Post väntar i brevlådan och en stråhatt hänger i tamburen som nu är målad i en djupt gul linoljefärg i stället för i den ljusare nyans som valdes 1973. Snickerierna går i grågrön umbra vilket passar fint med det gula.

Arbetsrummets böcker, papper och textilier är rengjorda. Även den vita linnekostymen i gardroben har tvättats, dock med Strindbergs fläckade krage i behåll.

–Så här städat har det inte varit sedan Strindberg levde, han var ju väldigt noggrann även med det. Det sägs att han gick och drog med fingret. Det var många hushållerskor som kom och gick under hans levnad, säger Lina Gatte Aschi.

Bostaden hade elektricitet, telefon och dusch och var på sin tid väldigt modern. Däremot saknades kök – Strindbergs hushållerskor hämtade all mat utifrån. Själv bryggde han sitt starka morgonkaffe med utrustning liknande den som i dag står i mat- och sällskapsrummet.

Där har väggarna fått nytryckta tapeter i en guldigare nyans än tidigare, ett nytt grönt draperi och därtill en vägg med en mörkt röd tygtapet, gjord med screentryck och efter konstens alla regler, berättar Lina Gatte Aschi.

–För mig känns det som att jag kommer Strindberg lite närmare, och jag hoppas att våra besökare också ska få en bredare och vidare upplevelse, inte bara rent estetiskt utan också en större förståelse för hur han faktiskt bodde och tänkte när han inredde sitt hem.

Erika Josefsson/TT

Fakta: Strindbergsmuseet

Öppnade första gången 1973 på Drottninggatan 85 i Stockholm i fastigheten Blå tornet, Strindbergs sista av sammanlagt 25 adresser i Stockholm. Hit flyttade han som nyskild från en betydligt större våning på Karlavägen där han hade bott med Harriet Bosse. Han hade inga möbler med sig och sina böcker hade han pantsatt. När han fick råd att hämta ut dem hyrde han ett ateljérum högre upp i huset. Där finns även i dag hans bibliotek.

På balkongen utanför sovrummet tog han på sin 63-årsdag emot hyllningar av drygt 10 000 personer, varav de flesta arbetare som gick i ett fackeltåg organiserat av Stockholms arbetarekommun.

Strindbergsmuseet drivs som stiftelse. Stockholms stad har anslagit 600 000 kronor till renoveringen som har fler finansiärer.