Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den som ställer sig utanför lagen ska få ett kännbart straff

Annons
Tjuvåkandet i kollektivtrafiken kostar SL flera miljoner varje år i uteblivna intäkter. Foto: Tomas Oneborg/TT

En enkelbiljett i SL-trafiken kostar som en brödlimpa. Därför, hävdar Tomas Karlsson (LT, 14 maj), är mitt förslag om kännbara straff för notoriska tjuvåkare fel väg att gå. Dock haltar Karlssons argument med Victor Hugos protagonist Jean Valjean och hans stulna brödlimpa. En normalresenär i SL-trafiken gör drygt 1 000 resor per år. Om denne inte hederligt betalar för sig, utan sätter tjuvåkande i system, motsvarar inte kostnaden en enkel brödlimpa, utan kan uppgå till tiotusentals kronor per år för skattebetalarna och SL. Det är många brödlimpor.

Anmäl text- och faktafel

Att upprepat bedra eller stjäla är förknippat med kännbara straff i Sverige. I Karlskrona dömdes en person till en månads fängelse för bedrägeri efter att falskt utgett sig sälja lampskärmar på Blocket. Det samlade värdet av bedrägeriet var 1 850 kronor. I Göteborg väcktes åtal om bedrägeri mot en person som pantat falska burkar till ett värde av 33 kronor. I Ystad gav bedrägeri med falska tomburkar 14 dagars fängelse. I Gislaved dömdes en person som stulit 19 paket kaffe i en matbutik till fängelse i två månader. Detta är bara några exempel där värdet på brottet kan ses som lågt – men där fängelse ändå har varit aktuellt.

Frågan är varför bedrägeri avseende lampskärmar, tomburkar och kaffe ska betraktas som allvarligare än att upprepat stjäla från kollektivtrafiken genom tjuvåkning? I dag ser nämligen lagen annorlunda på brott om kollektivtrafiken är offret. Det trots att tjuvåkning årligen kostar hundratals miljoner bara i SL-trafiken.

Det är orimligt. Ertappas någon med att upprepat tjuvåka borde det betraktas som ringa bedrägeri eller ringa stöld. Den som ställer sig utanför lagen, snattat, plankat in på bion och tjuvåker skulle då också kunna utdömas ett samlat hårdare straff för sina gärningar än i dag.

Låt oss lära av andra storstäder. I Berlin är upprepad tjuvåkning ett brott med fängelse i straffskalan och omkring 300 tjuvåkare döms årligen till fängelse.

Karlsson skriver att en bättre väg kan vara att höja tilläggsavgiften som utfärdas mot tjuvåkare. Det är ett bra förslag och något jag driver. Taket och utformningen av dessa bestäms tyvärr i dag av regeringen och inte av SL.

Målet bör vara en lägre tilläggsavgift för den som någon enstaka gång råkar göra fel, men den som fortsätter att begå brott ska få ett stegrat och mer kännbart straff.

Låt oss lära av andra storstäder. I Berlin är upprepad tjuvåkning ett brott med fängelse i straffskalan och omkring 300 tjuvåkare döms årligen till fängelse. I New York riskerar tjuvåkare upp till ett års fängelse. I bägge städerna gav en konsekvent linje en dokumenterad större nedgång av tjuvåkningen. Därtill var den viktig för brottsbekämpningen i den omgivande staden, något som inte minst bevisats av New Yorks framgång med att bekämpa våld, brott, droger och gängbildningar.

Till sist: Valjeans långa fängelsestraff var resultatet av just upprepade flyktförsök från Bagne de Toulon. Till skillnad från Valjean kan tyvärr notoriska tjuvåkare upprepa sina brott ostraffat. Det vill jag ändra på. Till nytta för kollektivtrafiken, hederliga resenärer - men också brottsbekämpningen i samhället i stort.

Kristoffer Tamsons (M)

Trafikregionråd, Region Stockholm

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons