Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sverige behöver ett företagslyft

För femte året i rad har ECEPR och Nordic Capital mätt koncentrationen av kunskapsintensiva jobb, så kallade brain business jobs, i 31 europeiska länder och 280 regioner. Resultatet är något Sverige kan vara stolt över, eftersom det visar sig att inget annat EU-land har en lika hög andel av den vuxna befolkningen som jobbar i kunskapsintensiva branscher.

Eftersom kunskapsintensiva företag skapar stort ekonomiskt värde skulle man därför kunna förvänta sig att Sverige skulle ha en av EU:s mest livskraftiga ekonomier. Men så är tyvärr inte fallet. Fastän kunskapen finns i Sverige, hämmar regering och myndigheter i stor utsträckning företagandet. De svenska skatterna och arbetsgivaravgifterna är konsekvent högre än i konkurrentländerna, samtidigt som näringsliv och medborgare inte heller upplever att de får valuta för pengarna. Offentliga satsningar på vägar, infrastruktur för el och snabb vaccinering lyser med sin frånvaro.

Den framträdande bilden är att Sverige inte tar till vara på sina fördelar.

Under coronapandemin har svenska företagare, som år efter år betalat stora delar av sina intäkter i skatt, upplevt hur stelbenta de offentliga stöden kan vara. Små och medelstora företag i grannländerna Norge och Danmark har fått snabba och generösa stöd under krisen, medan stöden i Sverige dels har varit betydligt mindre generösa, dels i många fall fortfarande inte har betalats ut trots att många företag står inför en närmast hopplös situation.

Den framträdande bilden är att Sverige inte tar vara på sina fördelar. Näringslivet i Sverige är unikt kunskapsintensivt, och de så kallade brain business-jobben skapar betydande ekonomiska värden. Men kunskapsföretagen verkar inte i ett vakuum, utan är beroende av en mängd små och medelstora företag som är deras underleverantörer. De byråkratiska hinder som de mindre företagen brottas med minskar Sveriges förutsättningar att få till en välståndsboom, trots kunskapsfördelen.

Vi ser att också intresset för svensk basindustri är stort internationellt. Möjligheten finns för Sverige att ta täten i en ny grön industriell renässans, med en växande grön skogsnäring, tillverkning av stål utan kol, och nya gruvor som utvinner de råvaror som krävs för moderna batterier som tillåter en omställning från fossil förbränning till eldrift. Men många av projekten blir inte av, eftersom den svenska byråkratin står i vägen. Till och med Boliden, ett företag som spelat en viktig roll i Sveriges industriella utveckling, är så trött på byråkratin att företaget överväger att lämna landet.

Sveriges kunskapsförsprång kan inte tas för givet. Om den byråkratiska attityden till företagande kvarstår kommer företagen och talangerna att söka sig till andra länder.

Dr. Nima Sanandaji, ordförande ECEPR

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel