Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Personangreppen på Löfven börjar likna hatet mot Palme

Jag tittade på Sveriges televisions ”Agenda” förra söndagen. Elisabeth Svantesson (M) debatterade med Anders W Jonsson (C).

Oanat, utan tidigare relevans för samtalet, säger Svantesson att Stefan Löfven (S) är den sämsta statsminister som Sverige någonsin haft. Ingen motivering uppgavs till varför hon hade landat i den ståndpunkten. Löfven var inte närvarande och kunde inte försvara sig mot personangreppet. Detta är ett fegt och ynkligt sätt att förnedra en politisk motståndare, som inte har möjlighet till replik.

Vad bygger Svantesson sitt påhopp på? Jag förmodar att hon avser att Löfvens personliga förtroendesiffror har sjunkit i mätningar. Men vi vet att förtroendesiffror går upp och ned över tid. Fram till valet 2022 kommer det att redovisas ytterligare minst 40 förtroendemätningar.

Att utifrån några mätningar göra en självklar slutsats om Löfvens ledarskap bevisar på bristfälligt omdöme. Det är förövrigt att sänka den politiska debatten till en lägsta nivå. Det bör även noteras den osäkerhet som finns i förtroendemätningar, som använder självvalda webbpaneler.

Ulf Kristersson (M) använde samma tema i partiledardebatten den 15 januari. I hans inledningsanförande påstods att Stefan Löfvens regering har tappat kontrollen över bidragsfusket, bidragsberoendet, kriminaliteten, vårdköerna, invandringen, integrationen och över själva samhällsutvecklingen.

Jimmie Åkessons (SD) fientliga kritik mot Stefan Löfven i samma partiledardebatt kan sammanfattas med skräckpropaganda. Löfven tillåter en massinvandring som innebär att Sverige befinner sig på ruinens brant.

Låt mig bemöta några av dessa påståenden.

Löfven valdes till partiordförande 2012. Han ledde Socialdemokraterna i valen 2014 och 2018. Huvudmotståndare år 2014 var Fredrik Reinfeldt (M), som hade varit statsminister i åtta år. Valet slutade med att Löfven blev statsminister. S blev största parti med 31 procent. 8 respektive 18 procentenheter större än M och SD. Efter valet 2018 återvaldes Löfven som statsminister. Denna gång var huvudmotståndare Ulf Kristersson (M). S fick 28,3 procent. 8 respektive 11 procentenheter mer än M och SD.

Jag gör bedömningen att Löfvens ledarskap får godkänt och att Sverige inte befinner sig på ruinens brant.

Hur ska Sveriges välstånd bedömas? Välståndsligan per 2018 mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. Sverige ligger på plats 11, enligt ekonomifakta.se. Över genomsnittet i EU och för euroländerna – och före Tyskland och Storbritannien.

Banken Nordea redovisade nyligen en prognos för vårt lands ekonomi. Nordea skriver: ”Svensk ekonomi vänder uppåt och hushållen gör comeback, där en stark förmögenhetsutveckling och låga räntor ökar hushållens konsumtionslust. BNP väntas öka med 1,1 procent i år och 1,9 procent nästa år.”

Jag gör bedömningen att Löfvens ledarskap får godkänt och att Sverige inte befinner sig på ruinens brant.

Arnold Andersson

socialdemokrat i Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel