Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Nej tack till hotell Torekällberget

Oasen Torekällbergets friluftsmuseum har under drygt 90 år varit en uppskattad mötesplats och verksamhet som syftat till att ge Södertäljeborna och besökare en pedagogisk upplevelse av framför allt 1800-talets sörmländska bondekultur, men även av de rekonstruerade enstaka miljöer och sammanhållna kvarter från Södertälje stads 1900-tal.

Det har då och då anförts att Torekällbergets friluftsmuseum behöver utvecklas, att verksamheten har gått i stå. I det sammanhanget har Torekällberget som kulturinstitution inte stått högst på den kommunala prioriteringslistan, utan snarare tvärtom.

Nu landar i stället kommersiella intressen hem ett Hotell Torekällberget med 125 rum på en av Södertäljes och Torekällbergets absolut mest förnämliga markytor med milsvid utsikt över staden. Bolaget – som äger den tomt som

Södertälje kommun aldrig borde ha sålt och när den väl var såld, efter värdshusbranden, borde ha köpt tillbaka – får av Södertäljes medborgare och skattebetalare så otroligt mycket mer än enbart den yta man nu siktar på att bebygga.

För att lyckas med konststycket att få in 125 rum inklusive gängse hotellutrymmen, har byggherrarna utan blygsel varit tvungna att pressa bygget dikt an tomtens fastighetsgränser

Vi i Vänsterpartiet anser att förslaget som syftar till ett bygge av Hotell Torekällberget medför sådan betydande miljöpåverkan i form av kulturmiljöpåverkan, att förslaget inte borde godkännas. Påverkan fördelar sig på flera sektorer: volym, gestaltning och innehåll. Alla tre delar betingar varandra.

För att lyckas med konststycket att få in 125 rum inklusive gängse hotellutrymmen, har byggherrarna utan blygsel varit tvungna att pressa bygget dikt an tomtens fastighetsgränser mot allmän kommunmark och därtill nödgas att ta kommunal mark i anspråk för parkeringslösningar för hotell- och restauranggäster, eventuellt även allmänhetens avgiftsbefriade grönstråk.

Det måste betecknas som både respektlöst och obehörigt att det kommunalt ägda Torekällbergets landmärke Nora kvarn och Camitzka trädgården ges karaktär av att vara privata förlängningar till Hotell Torekällberget som totalt dominerar sin omgivning.

I ivern att blidka kritikerna till hotellbygget och för att trolla bort de ekonomiskt betingade hotellvolymerna om tre och fyra våningar har gestaltningen försökt ta avstamp i en svunnen badortstid, där olika sporadiska element har hämtats från ett flertal nu rivna högreståndsvillor och badortsinrättningar från dåtiden.

Volymen och gestaltningen stör med sina platsfrämmande ”utanpåhäng” den finstämda och väl avvägda rekonstruktion som kvarteren och byggnaderna i friluftsmuseet utgör, som trots att de forslats dit en gång i tiden, andas autenticitet (äkthet).

Nu sägs syftet vara att bygga på berättelsen om Torekällberget och 1800-talets Södertälje. Ambitionen kan tyckas lovvärd, men landar i en pastisch, som enbart berättar en berättelse om hur Södertäljebornas gemensamt finansierade Torekällberget omvandlades från att vara ett friluftsmuseum med en stor och generös park och trädgård, till att bli en förgård till en privat och kommersiell 1800-talspastisch vid namn Hotell Torekällberget. Vänsterpartiet säger nej tack!

Eva Bjurholm (V)

representant i stadsbyggnadsnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel