Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Modersmålsundervisning är ren lyxkonsumtion

Flera debattörer har på senare tid i LT på ett engagerat sätt framhållit vikten av en fortsatt satsning på och en kvalitativ förbättring av den så kallade modersmålsundervisningen, tidigare benämnd undervisning i hemspråk. Så långt allt väl.

Saken är bara den att jag inte delar debattörernas uppfattning eller önskemål i denna fråga. Och på vad grundar jag då detta. Jo, jag är själv uppvuxen i en tvåspråkig familj och vet hur det fungerar när en eller båda föräldrarna talar ett annat språk än svenska. I mitt fall, där jag inte haft en, ska vi säga levande kontakt, med mitt andra modersmål på närmare 40 år, läser, skriver och förstår jag fortfarande obehindrat detta språk. Och skulle jag vistas ett par månader i detta land och kommunicera på dess språk skulle jag tveklöst tala detta utan någon större brytning. Möjligen med en något föråldrad språkform eftersom språk också utvecklas och tar till sig nya uttryck och avvecklar äldre motsvarande.

Vad jag vill säga är att modersmålet, oavsett om det är ett eller flera, sitter i ryggmärgen och går aldrig ur om du vuxit upp med det. De allra flesta barn som i dag åtnjuter modersmålsundervisning vistas i en miljö där endast modersmålet talas – det vill säga det språk som föräldrarna talar. Den enda kontakt de har med svenska språket är i förskolan och skolan eller i förekommande fall i samband med organiserade aktiviteter utanför skola och hem.

All tid vid sidan om denna talar de i huvudsak enbart föräldrarnas modersmål. Och det är det språket de behärskar fullt ut med alla dess nyanser och inneboende kommunikativa egenskaper. Det här märks tydligt när man möter dem i vardagslivet. Svenskan däremot är många gånger bristfällig och endimensionell. Vilket inte är ägnat att förvåna. Tvärtom.

Beträffande den forskning man gärna hänvisar till när man vill framhålla modersmålsundervisningens betydelse blir åtminstone jag tveksam. Den känns mer ”som man frågar får man svar” och resultaten är i grunden svåra att mäta.

Sammantaget; jag tycker modersmålsundervisningen är en uttalad lyxkonsumtion inom undervisningssystemet som varje år kostar skattebetalarna närmare fem miljarder kronor. Att den dessutom i betydande utsträckning bedrivs med obehöriga lärare gör inte saken bättre.

Min kanske något oortodoxa uppfattning är att nyttan av skattefinansierade aktiviteter bör stå i rimlig proportion till dess kostnader. Och den ekvationen har jag mycket svårt att tro att den går ihop i detta fall.

Nyss nämnda medel kan tveklöst användas på ett mer effektivt sätt om man vill förbättra resultaten i skolan. Till exempel genom ökad lärartäthet och en uttalad satsning på de naturvetenskapliga ämnena.

Kunskapsområden som garanterat är en förutsättning för ett bibehållande av Sverige som ett framgångsrikt land, tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt. Vill man ytterligare utveckla det språk som talas i hemmet förutom svenska får man själv bekosta detta.

Det finns inget annat land i världen som erbjuder den här typen av kostnadsfri modersmålsundervisning

Naturligtvis finns det undantag från denna regel. Då syftar jag främst på ensamkommande barn och adopterade barn. Här är också bevekelsegrunderna för rätt till modersmålsundervisning helt andra. Nämligen en förutsättning för dessa barn och ungdomar att i framtiden kunna återknyta till sitt ursprung och sin identitet. Detta mot bakgrund av att de inte, på samma sätt som ovan relaterade grupper, har tillgång till sitt modersmål i sin hemmiljö.

Avslutningsvis och inte helt okontroversiellt. Det finns inget annat land i världen som erbjuder den här typen av kostnadsfri modersmålsundervisning och sett till hur Sverige lyckats med sin integration vid en internationell jämförelse är det inte mycket som talar för att modersmålsundervisningen har någon uttalad betydelse för denna.

Mårten Rönström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel