Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kan socialdemokratins kris övervinnas?

Socialdemokratiska arbetarpartiet grundades år 1889. Under ett antal decennier, med början 1932, var Socialdemokraterna den sol runt vilken de andra politiska planeterna rörde sig.

Valnederlaget 2006, med det åtföljande slutet för epoken Göran Persson, innebar en vändpunkt. Alliansregeringen Reinfeldt efterföljdes av svaga, socialdemokratiskt ledda regeringar under Stefan Löfvens ledning.

Från et tidigare normalt valresultat på 45 procent har Socialdemokraterna i stort halverats. Även förtroendet för statsministern och partiledaren lämnar mycket övrigt att önska. Är det ödesbestämt att den socialdemokratiska solen håller på att slockna? Eller är det möjligt att vända utvecklingen?

Detta är inte 10 000-kronorsfrågan utan snarare tiomiljonerkronorsfrågan.

I vad mån är den svenska krisen en Löfvenkris – skulle en annan partiledare ha levererat bättre? Frågan är omöjlig att besvara.

Samtidigt måste man komma ihåg att det inte enbart handlar om en svensk socialdemokratisk kris – utan om en allmäneuropeisk. Jeremy Corbyn och hans Labourparti har lidit ett stort valnederlag. Det franska Socialistpartiet är bara en skugga av sitt forna jag. Tyska SPD ligger på 13 procent i opinionsmätningarna. Listan kunde gott göras längre, betydligt längre.

I vad mån är den svenska krisen en Löfvenkris – skulle en annan partiledare ha levererat bättre? Frågan är omöjlig att besvara. Enligt min mening är det dock uppenbart att Stefan Löfven inte håller måttet – och att Anders Lago, exempelvis, sannolikt hade blivit en bättre partiledare. Därom kan vi dock inte veta säkert, utan bara spekulera.

Nu är det emellertid värt att satsa på en personförändring, även om dessa kan tyckas vara ”bingolotter”. I den nuvarande regeringen drömmer herrarna Anders Ygeman och Mikael Damberg båda statsministerdrömmar och lär vara som hund och katt.

Boel Godner, kommunstyrelseordföranden i Södertälje, kunde faktiskt vara ett tänkbart namn. Men mot henne talar att hon saknar rikspolitisk erfarenhet. Ett måhända mer realistiskt namn är i så fall Magdalena Andersson, vår ytterst kompetenta finansminister som kanske blir vår första kvinnliga statsminister.

Ett byte av partiledare måste dock kombineras med ett byte av politik. Klyftorna i samhället måste minska, välfärden förbättras och ett anständigt pensionssystem se dagens ljus. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna måste återinföras. Även fastighetsbeskattningen måste ses över.

På så sätt kan vi kanske uppleva en renässans för vårt 131-åriga parti.

Thorwald Arvidsson

socialdemokrat och reformist

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel