Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Förtätning in absurdum

Runtom i världen börjar man alltmer inse nackdelarna med tät bebyggelse och koncentration av människor på små ytor. Den nuvarande coronapandemin har högst tydligt understrukit en av alla de negativa konsekvenserna. Dessutom är denna möjligen bara en i en rad av pandemier som forskarna förmodar kommer att öka i antal. Befolkningsutvecklingen i världen pekar starkt i den riktningen.

Södertälje kommun har länge haft, och fortsätter att ha, förtätning som ledord. Ett av argumenten har varit att ”alla” vill bo så centralt som möjligt. Någon indikation, än mindre bevis, på detta har dock aldrig presenterats. En nyligen genomförd undersökning visar att 80 % av ungdomar, när de bildar familj, vill bo i villa med trädgård. Vilka dessa ”alla som vill bo så centralt som möjligt” är har aldrig presenterats.

All förtätning, erfarenhetsmässigt, leder ofelbart till minskning av grönytor, något som är stick i stäv med intentioner om att hindra såväl pollinerande som andra insektsarter från utrotning. Förtätningen i Södertälje eliminerar också effektivt möjligheten till parkering i centrum vilket omvandlar de centrala delarna från en levande småstad till en död sovstad; ett område där människor visserligen bor, men arbetar och handlar på andra platser. Antalet nedlagda butiker vidimerar tydligt detta.

Att bygga högt istället för lågt mångdubblar byggkostnaderna. Att bygga ett 16-våningshus kräver helt andra resurser än för ett trevåningshus vad gäller såväl material som energi. Även drift och underhåll blir väsentligt mycket dyrare för höga byggnader i jämförelse med lägre bebyggelse. Satsningen på förtätning förefaller mer vara symbolpolitik än realistiska, ekonomiska, sociala och psykologiska bedömningar.

Till vems nytta gör Södertälje kommun allt man kan för att förvandla den tidigare så trevliga småstaden till en grå och trist pendelförort utan egen livskraft?

I en förtätad stadsmiljö ökar man ett flertal risker. Det är inte bara smittspridning av aktuellt coronavirus som ökar utan även all annan smittspridning. I villasamhället eller 50-talets trevåningslängor är det enkelt att iaktta smitthindrande avstånd, i en hiss i ett höghus är det i princip omöjligt. Brandrisker och andra risker ökar också i skrämmande takt med antal våningsplan.

Om det nu är så att ”alla vill bo så centralt som möjligt” är det minst sagt förvånande att kommunen upplåter Södertäljes mest attraktiva område vid Inre Maren, först till en USA-hamburgerkedja och sedan till en norsk hotellmagnat. Är tillfälliga hotellgästers läge i staden verkligen viktigare än dess invånares? Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att inse vad Södertäljes invånare vinner på denna närmast hysteriska förtätningsprocess. Vad som är så positivt med förtätning har aldrig presenterats, de negativa konsekvenserna tvingas vi dock dagligen leva med.

Vad förtätningen hittills åstadkommit är att utarma centrum på butiker, eftersom antalet kunder bland annat minskar i takt med antalet parkeringsplatser. Gamla Södertäljebor söker sig nu inte sällan till kringliggande orter, som inte har sovstadsambitioner utan mer bryr sig om sina befintliga invånare än att försöka locka nya till orten genom centralt boende.

Till vems nytta gör Södertälje kommun allt man kan för att förvandla den tidigare så trevliga småstaden till en grå och trist pendelförort utan egen livskraft? Vi Södertäljebor, som påtvingas de negativa konsekvenserna av förtätningen, undrar vilka positiva följder politikerna ser och inte förmedlar till oss Södertäljebor. Vi vill veta vad politikerna har för långsiktiga mål för Södertälje.

Erik Stenborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel