Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Erkänn folkmordet – det får inte glömmas bort

I dag är det den 105:e minnesdagen av folkmordet 1915. Ett hänsynslöst folkmord som krävde över 1,5 miljoner kristna liv i dåvarande Osmanska riket, dagens Turkiet. Ett folkmord som tömde riket på dess kristna befolkning på grund av den turkiska nationalismen och strävan efter ”en nation, ett folk och en religion”.

Startskottet var den 24:e april 1915, även kallad den röda söndagen, då flera hundra politiker, intellektuella och religiösa ledare arresterades, deporterades, fängslades och mördades i den osmanska huvudstaden Konstantinopel efter att ha bjudits in till ett möte.

Därefter utfärdades order om att massmörda den kristna befolkningen bestående av armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker.

Kyrkor, städer och byar brändes ned och tömdes på sin befolkning. Tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd blev ett faktum. Människor brändes till döds instängda i byggnader och dränktes i floderna samtidigt som hundratusentals dog av hunger, törst och godtyckligt våld under påtvingade dödsmarscher mot de syriska öknarna.

Kvinnor våldtogs, fördes bort och såldes på slavmarknader. Kvinnor och barn tvingades konvertera till islam och offrens egendom och ägodelar konfiskerades.

Omvärlden blev underrättad och ögonvittnesrapporter ledde till stor uppmärksamhet i både Europa och Amerika. Men folkmordet glömdes dock bort lika snabbt. Det är känt att Adolf Hitler i ett tal sa ”trots allt, vem kommer i dag ihåg folkmordet på armenierna?”, innan SS korsade den polska gränsen.

Många välkända forskare har bevisat att det finns tillräckligt med information om folkmordet och att det inte råder någon tvekan om att massakrerna på de kristna och andra minoriteterna i det osmanska imperiet under första världskriget var ett folkmord. Även grundaren av Folkmordskonventionen, Raphael Lemkin, hänvisade till folkmordet 1915 när han skulle förklara konventionen.

Trots det fortsätter den turkiska staten att förneka händelserna. Regimen förhindrar också andra stater att göra det motsatta genom politiska påtryckningar och tillåter heller inte människor i Turkiet att benämna det som ett folkmord.

År 2010 erkände Sveriges riksdag folkmordet 1915 på initiativ av Socialdemokraterna. I Frankrike har Emanuel Macron gjort minnesdagen till flaggdag. Det senaste stora erkännandet var i USA:s kongress med stor majoritet i representanthuset och ett enhälligt stöd i senaten.

Det är nu på tiden att den svenska regeringen fullföljer riksdagsbeslutet från 2010 genom att erkänna folkmordet 1915 fullt ut

Vi ser positivt på regeringens mål att ge Forum för levande historia i uppdrag att sprida information om folkmordet och även regeringens stöd till Hrant Dink-organisationen som arbetar för försoning mellan de olika folkgrupperna.

Det är nu på tiden att den svenska regeringen fullföljer riksdagsbeslutet från 2010 genom att erkänna folkmordet 1915 fullt ut och sätta press på Turkiet att göra detsamma. Det är dags att uppfylla Socialdemokraternas vallöfte från 2014, det har SSU krävt sedan vår kongress 2015. Det är endast då offren kan vila i frid och deras ättlingar kan få upprättelse.

Philip Botström

förbundsordförande SSU

Sarkis Khatchadourian

ordförande SSU Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel