Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Det behövs mer respekt för funktionshindrade i samhället

För några veckor sedan så var jag ute och gick, jag skulle precis gå in i en tunnel, då jag såg att en dagisgrupp med förskolelärare också kom in i tunneln. Jag går med min rollator, eftersom jag är funktionshindrad, och jag hade även min dotters hund med mig. Vi gick lite åt sidan så att barnen kunde gå förbi, utan att de skulle behöva vara rädda för hunden, om det nu skulle vara så att någon var hundrädd. Och precis då vi passerar varandra, så hör jag ett av barnen säga, ”varför har hon en sån där när hon går”? Och det är ju så typiskt barn att vara nyfikna, men det jag inte var beredd på var frökens svar, ”Ja det är det är bara för att hon vet att hon får åka gratis på bussen då"! På riktigt?

Vilket svar! Så kränkande! Här är man skadad för resten utav sitt liv, efter en operation, och sedan har jag fått förslitningsskador på det, och att jag fick en rollator, för 1,5 år sedan, var det bästa som kunde hände mig. Vilken vuxen människa, förskolelärare eller pedagog säger något sånt?

Jag skriver denna debattartikel för att jag dels vill uttrycka min ilska kring det som hänt, men jag vill också ifrågasätta dagispersonal som ”lär ut” sådant här till sina förskolebarn.

Nu ville jag ju inte ta diskussionen med denna människa, och ställa till en scen inför barnen, men fy vad ledsen och arg jag blev. Så länge som det tog för mig att ens acceptera och säga ja till denna rollator, och nu har den liksom blivit en trygghet för mig. Och då ska jag liksom behöva få höra detta? Men det är väl för att "det inte syns på mig"..

Till dig som pedagog, till dessa barn, och till er som tittar så konstigt på mig då jag är ute och går: jag har diskbråck i nacken, nervskador i vänster fot och ben (som ger mig nervsmärta dygnet runt), karpaltunnelsyndrom i bägge mina händer, tennisarmbåge i höger arm, belastningsskador på höger fot (senskideinflammation sedan 3 år tillbaka), fibromyalgi i hela kroppen, utmattningssyndrom, endometrios och sedan har jag nu också fått allergiastma, som uppkom efter en lång tids lunginflammation. Och, jag tillhör riskgrupp, så att jag kan inte åka buss.

Jag skriver denna debattartikel för att jag dels vill uttrycka min ilska kring det som hänt, men jag vill också ifrågasätta dagispersonal som ”lär ut” sånt här till sina förskolebarn. Det är ni som hjälper till att forma våra barn, och vi har den tilliten till er, att ni bland annat lär dem vad som är rätt och fel. Vi som är funktionshindrade har oftast ett helvete med hälsan, något som ni inte kan föreställa er. Bara för att det inte syns på oss, så ger det er inte rätten att uttrycka er så här. Mer respekt för funktionshindrade i samhället. Jag har nog i mitt liv, utan att få sånt här slängt i ansiktet.

Lena Berge

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel