Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Det är dags att undervisa om Seyfo i skolan

USA:s kongress har nu erkänt folkmorden på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer, greker, maroniter och andra kristna i Osmanska riket. Det är en seger för rättvisa och upprättelse för alla folkmordsoffer. Nu krävs mobilisering för att öka kunskapen om detta mörka kapitel i mänsklighetens historia genom undervisning i skolan.

Folkmordet kallas Seyfo på suryoyo och har motsvarande namn på armeniska och grekiska. Gemensamt för dessa grupper var att de var måltavlor i ett fälttåg mot kristna i Osmanska riket. Fler än 1,5 miljoner människor dödades. Offrens öden är väldokumenterade av såväl svenska som amerikanska diplomater. Men deras skrik på hjälp lyckades inte förhindra folkmorden, som efter det första världskrigets slut och de efterföljande fredsfördragen föll i glömska.

Omvärldens tystnad kom senare att utnyttjas av Adolf Hitler. Inför invasionen av Polen 1939 höll han ett tal där han frågade retoriskt: ”Trots allt, vem kommer i dag ihåg förintelsen av armenierna?”

Folkmorden i både Osmanska riket och Europa skedde i skuggan av världskrig. I båda fallen drevs förövarna av en nationalistisk idé. Men medan nazisterna mördade judar med det antisemitiska motivet manade ungturkarna till jihad mot den egna kristna befolkningen.

Ungturkarna styrde Osmanska riket och var i grunden ultranationalister, men de var inte sena med att utnyttja den religiösa extremismen som fanns i riket.

I boken The thirty-year genocide bekräftar Benny Morris och Dror Ze'evi detta. De sätter folkmorden i ett större perspektiv och slår fast att utrensningarna av de kristna folkgrupperna pågick i tre decennier, 1894–1924, under tre olika osmanska/turkiska regimer. Författarna pekar ut islam som en övergripande drivkraft och en identitetsmarkör som skiljde de muslimska gärningsmännen som utförde folkmorden - som turkar och kurder - från de kristna offren.

I slutet av 1800-talet utgjorde de kristna 20 procent av befolkningen i den delen av Osmanska riket som senare blev Turkiska republiken. 1924 hade deras andel minskat till två procent och i dag utgör de cirka två promille av Turkiets befolkning. För assyriernas del fortsatte förföljelserna i Anatolien ända in i våra dagar med Islamiska Statens folkmord 2014.

Beslutet är en viktig markering mot alla som förnekar och förminskar folkmorden mot de kristna i Osmanska riket.

Den turkiska staten hävdar dock än i dag att de kristna dödades på grund av krig. Det är till och med ett brott i turkisk lag att tala om Seyfo i termer av folkmord. Det är i ljuset av detta vi ska se den amerikanska kongressens erkännande.

Beslutet är en viktig markering mot alla som förnekar och förminskar folkmorden mot de kristna i Osmanska riket. Detta oavsett att president Donald Trump, likt den svenska regeringen, väljer att vika ner sig för Turkiets påtryckningar och inte ratificera kongressens beslut.

Det behövs en upplysningskampanj om en av de mest brutala folkmorden i mänsklighetens historia. Vi i Liberalerna menar att kunskap om den mörka historien är en förutsättning för att nya generationer ska vinnas för idén om demokrati och mänskliga rättigheter. Därför är det centralt att elever lämnar skolan med tillräckliga kunskaper om exempelvis Förintelsen, Gulag och Seyfo. Detta bör speglas i de läro- och kursplaner som regeringen efter förslag från Skolverket och en process med akademi och lärarkår fastställer.

Liberalerna har tidigare drivit igenom att Förintelsen och Gulag ska skrivas in i läroplanen. Nu är det hög tid att även Seyfo skrivs in. Låt oss aldrig glömma, alltid upplysa.

Ninos Maraha (L)

Roger Haddad (L)

Olle Wästberg (L)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel