Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Dags att bestämma villkoren för välfärdsföretagen

Annons

Vilken kvalitet på välfärden vi vill ha i Sverige handlar i hög grad om hur mycket skatt vi vill betala. Om välfärden ska hålla samma nivå som i dag de kommande 25 åren, samtidigt som de offentliga finanserna är i balans, så måste skattekvoten öka betydligt från dagens 44 procent till 46 enligt Konjunkturinstitutet.

Anmäl text- och faktafel

Skattekvoten eller skattetrycket är kvoten av den matematiska operationen totala skatteintäkter dividerat med BNP, uttryckt i procent.

När Södertälje införde lagen om valfrihetssystem, Lov, inom hemtjänsten i mars 2012 ökade antalet välfärdsföretag i kommunen. På några månader hade dessutom antalet brukare mångdubblats.

Tyvärr visade det sig att skattepengar gick rakt in i organiserad brottslighet. Detta blev till slut för svårt att acceptera för Boel Godner (S). Hon satte stopp för dessa bedrägerier och avskaffande Lov.

Det är förståeligt att den nya majoriteten i Södertälje (S, MP, C och KD) är fortsatt negativ till att införa Lov fullt ut. Det är klokt. Det tarvar en restriktiv hållning med tanke på de svindlerier som hände i kommunen.

Samhällsintresset kräver att skyddsvallar byggs upp i dessa företag, som en garant för kvalitetssäkring

Det går inte att tillämpa vanliga företagsekonomiska teorier på skattefinansierad välfärdsverksamhet. Den drivs inte med pengar som genereras från företagens egna kassaflöden eller från den organiska tillväxten. Den drivs med skattepengar, som genom lagstiftning har tagits in från medborgarna för att finansiera gemensamma angelägenheter.

Samhällsintresset kräver att skyddsvallar byggs upp i dessa företag, som en garant för kvalitetssäkring, skydd för läckage genom överdrivna vinstuttag samt som försvar emot ekonomiska oegentligheter.

Allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna röstade nej i riksdagen, strax före valet 2018, till regeringens proposition om begränsning av vinstuttag från välfärdssektorn. Vad säger Januariavtalet om villkoren för välfärdsföretag?

I överenskommelsens punkt nr 61 kan man läsa: ”Kvalitetskraven i all sjukvård och äldreomsorg förstärks. Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning, som kvalitetskrav.”

Det är i sig en spartansk skrivning av ett komplext problem. Men avtalet bör tolkas så att det under mandatperioden inte kommer att läggas förslag om begränsningar för vinst och ägarutdelning. I stället läggs fokus på höga kvalitetskrav att gälla alla aktörer – privata som offentliga.

Den skattefinansierade välfärden passar inte att exploateras, som vilken marknadsvara som helst. Ett regelverk bör implementeras. Verksamheterna ska omgärdas av kvalitetskrav. Det kan ordnas genom ett regelverk med lämpliga nyckeltal, som utarbetas av forskningen och professionen själv. Därutöver bör – oavsett bolagsform eller omsättningens storlek – verksamheten alltid granskas av auktoriserad revisor.

Den 20 september debatteras höstbudgeten i riksdagen. Det är första budgeten, som bygger på Januariavtalet. Då kan högerpolitiken elimineras från den M/KD-budget, som gick igenom med SD:s stöd förra hösten.

Arnold Andersson

socialdemokrat i Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel