Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Dagens forskning kan bli morgondagens medicin

Drygt två månader in i coronapandemin har vi upplevt den största omställningen av svensk sjukvård i modern tid. Över hela landet har man arbetat intensivt för att snabbt expandera kapaciteten i akut- och intensivvården, och i Region Stockholm har vården på rekordtid närapå fyrdubblat de intensivvårdsplatser som finns tillgängliga.

Trots de grymheter pandemin innebär har vårt samhälle under den senaste tiden visat upp några av sina bästa sidor. Mängder av frivilliga krafter har slutit upp och förstärkt hälso- och sjukvården, både i form av sjukvårdskunniga personer som återvänt till vården, men även genom fristående vårdgivare som nu arbetar i regionernas regi för att vårda de som drabbats av covid-19. Slutliga analyser och utvärderingar bör göras senare, men man kan redan dra slutsatsen att dessa krafter haft betydelse för att sjukvården klarat av att upprätthålla en hög tillgänglighet i ett kritiskt läge.

Sjukvårdens fokus ligger nu mycket riktigt på att behandla de svårast sjuka och bekämpa de utmaningar som corona innebär. Det vore dock ett misstag om vi på grund av detta förbiser forskningens betydelse för att på sikt finna en lösning.

Ett exempel där Region Stockholms forskningsbudget bidragit med finansiering är ett projekt där bland andra personal på Danderyds sjukhus testas för antikroppar mot covid-19. Cirka 20 procent av knappt 500 provtagna har visat sig utvecklat antikroppar, och av allt att döma hittills verkar forskarna utvecklat ett högkvalitativt test med stor potentiell betydelse för hanteringen av viruset.

Forskning som denna är dock ofta beroende av resurser från vården, som prover eller hälsodata. Det är därför viktigt att det finns former för hur forskningssjuksköterskor kan arbeta tillsammans med övrig vårdpersonal med att samla in prover och data även under en pågående pandemi. Dagens forskning kan leda till morgondagens läkemedel och måste därför kunna genomföras även i ett ansträngt läge.

Den pågående och planerade forskningen är imponerade, men kräver ytterligare resurser.

Flera myndigheter har snabbt ställt om för att stödja forskningen. Både den nationella etikprövningsmyndigheten och regionens Centrum för hälsodata har gett hög prioritet till forskningsprojekt kring corona. För de projekt som till exempel använder prover finns dock fortsatt ett tydligt behov att ytterligare förbättra infrastrukturen från provtagning till laboratorietest. Även formerna för återkoppling till patient och sjukvård behöver utvecklas.

Den pågående och planerade forskningen är imponerade, men kräver ytterligare resurser. Det är därför välkommet att regeringen i sin vårdbudget anslagit ytterligare medel till forskningsprojekt, i form av 100 miljoner kronor till Vetenskapsrådet. Frågan är dock om det är tillräckligt i ett läge där vi i högt tempo måste finna kunskap om ett helt nytt virus? Det vore värdefullt, och sannolikt nödvändigt, att ytterligare forskningsmedel kan göras tillgängligt när nya högkvalitativa ansökningar fortsätter att komma in.

Att snabbt och kraftfullt utöka provtagning – och att helst göra detta inom ramen för kvalificerade forskningsprojekt – är en grundsten i att nå framgång i arbetet mot viruset. Det är mot den bakgrunden som Moderaterna avsätter sex miljarder kronor i vårbudgeten för utökade provtagningar.

Tobias Nässén (M)

vård- och valfrihetsregionråd, Region Stockholm

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel