Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Börja mät punktlighet som SL och Schweiz gör

I fjol var 93,6 procent av pendeltågen punktliga och inom tre minuter från avsatt tid. Räknar man med regeringens och Trafikverkets mer generösa femminutersgräns slår SL det nationella målet och når 95,9 procent i punktliga tåg, enligt Trafikverkets preliminära siffror.

Det här innebär att SL:s pendeltåg är bland de bästa i klassen när det gäller punktlighet och att resenärerna oftare kommer fram till jobb, utbildning och fritidssysslor jämfört med stora delar av övriga Sverige.

Samtidigt finns inga skäl att slå sig till ro. För många brister med den svenska järnvägen drabbar fortsatt resenärerna. Punktligheten måste upp ytterligare. Därför fortsätter vi arbetet för ännu fler tåg i tid.

En del i detta arbete handlar om att fördjupa den samverkan vi fick till stånd mellan SL, MTR och Trafikverket i fjol. Samverkan bygger på en gemensam avsiktsförklaring som omfattar fler än 20 åtgärder inom områdena infrastruktur, trafikstörningar, trafikinformation och spårspring. Arbetet innebär att alla måste bidra och avsätta resurser, något som också steg för steg gett resultat.

Räknas olyckor, tillbud eller så kallat spårspring in ligger nio av tio förseningsminuter utom SL:s kontroll.

En samverkan av detta slag är nödvändig också av andra skäl. Sammanställningar har visat att inte mindre än sju av tio förseningsminuter för pendeltågstrafiken har att göra med statliga brister i spår, signaler, växlar eller kontaktledningar. Detta kräver insatser samt bättre ledning och styrning av järnvägen från statens och regeringens sida avseende järnvägens resurser. Räknas olyckor, tillbud eller så kallat spårspring in ligger nio av tio förseningsminuter utom SL:s kontroll.

Det finns också skäl att se över hur vi mäter punktlighet på den svenska järnvägen. När SL och exempelvis länder som Schweiz räknar förseningsminuter i tågtrafiken utifrån en gräns om tre minuter räknar regeringen och Trafikverket i stället på fem minuter. Det innebär att ett tåg som i Schweiz räknas som sent räknas som punktligt i Sverige. På grund av att staten redovisar punktlighet på ett mer generöst sätt än SL så uppvisar de i sin statistik en högre punktlighet än vad de skulle gjort med våra hårdare krav.

Att regeringen valt att lägga ribban för tågtrafiken lägre än i Schweiz innebär att statistiken ser bättre ut än den vardag som pendlarna möter. Det här måste förändras. Jag vill därför uppmana regeringen att höja och inte sänka kraven på järnvägen och dess punktlighet.

SL:s pendeltåg står för dryga 140 miljoner årliga resor motsvarande drygt hälften av all persontågtrafik. Hur trafiken fungerar här får inte bara påverkan på alla de människor som är beroende av pendeltågstrafiken till vardags, därtill påverkar det upplevelsen av hela Sveriges järnvägstrafik.

Det krävs fortsatta insatser för en bättre järnväg lokalt, regionalt och nationellt

Utvecklingen under förra året gick åt rätt håll, men det finns väldigt mycket kvar att göra. Det krävs fortsatta insatser för en bättre järnväg lokalt, regionalt och nationellt.

Det i sin tur kräver att vi beskriver verkligheten på järnvägen som den ser ut. Ett tydligt steg på den vägen vore också enkelt för regeringen: Börja mät punktlighet som SL och Schweiz.

Kristoffer Tamsons (M)

trafikregionråd och ordförande för SL

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel