Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De tar med oss till den hemliga trädgården

Repetitionerna pågår för fullt i samlingslokalen i Haganäs. Premiären på Estrad närmar sig och nu gäller det att få replikerna att sitta.

Annons

– Jag har svårt att komma ihåg replikerna. Jag övar genom att läsa i manus, lägga undan det och sedan upprepa repliken, säger Bengt-Ove Syversen, en av skådespelarna.

En av de andra skådespelarna, Jea Mavinga, tycker att övning ger färdighet.

– Nu är det lätt när vi har övat, men förut tyckte jag att det var svårt, säger hon.

Haganäs är en integrerad amatörteater som består av 40–45 personer. Det är boende, arbetstagare och medarbetare på Haganäs, som är en socialterapeutisk LSS-verksamhet för vuxna och ligger mellan Järna och Nykvarn.

– Jag bestämde mig för att utmana oss lite. Hittills har vi hållit på mycket med tandemspel, när man inte behöver kunna sina repliker helt och alltid har stöd av någon. Det stryker vi, tänkte jag. Nu jäklar ska alla lära sig! berättar regissören Jennifer Ahlbom.

Teaterprojektet med föreställningen ”Den hemliga trädgården” har pågått

i snart två år. Förra året spelades den för vänner och bekanta, men nu har manus skrivits om med fler scener och fler roller. Den utökade föreställningen spelas vid två tillfällen på Estrad den 17 mars, en gång för särskolan och en gång för allmänheten.

– Jag kanske blir nervös när vi kommer in på Estrad. Men det är ingen idé att vara nervös nu, säger skådespelaren Magnus Göransson.

– Nej, inte nu, nu är det ju bara vi, håller skådespelaren Conni Rasmusson med om.

De sitter i en ring på golvet på var sin yogamatta och pratar med Jennifer Ahlbom. Hon berättar om arbetet.

– Det har varit en stor utmaning. Vi har till exempel flera som inte kan läsa. Men nu börjar vi känna att vi kan det här.

– Vi har jobbat hårt och arbetat mer med andning och röst, som vi inte har gjort förut. Vi har också fokuserat på att vi ska kunna hela historien, säger hon.

Utmaningarna ser olika ut för olika personer. Det kan till exempel vara svårt att lära sig repliker, läsa manus eller koncentrera sig. Däremot tycker skådespelarna inte att det känns svårt att spela för särskolan, trots att oväntade saker kan inträffa i publiken.

– Nej, det är det minsta problemet! försäkrar skådespelarna.

Johanne Sundeng spelar huvudrollen, flickan Mary, och är med i alla scener i den en timme långa pjäsen.

– Jag jobbar mycket med att känna efter hur det känns att vara Mary, säger hon.

Hennes motspelare Fredrik Ruppel spelar också ett barn och har arbetat mycket med gester och kroppsspråk.

– Det kan vara svårt att få till sättet, hur man ska röra sig som barn, lite hispigt sådär, säger han.