Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Därför väljer vi att publicera

 
Gangsterkriget
Visa alla artiklar

"Nu firar vi”. Så lät tongångarna bland nätkommentarerna direkt efter besked­et att det blir hårda domar mot de åtalade i gangster­rättegången. Är det verkligen så? Kan vi fira något som i grund och botten är så oerhört tragiskt.

Men att en lättnad infinner sig är helt klart.

Det blev livstid och hårda fängelsestraff. Faktiskt är jag förvånad över att domarna slutligen blev så pass hårda, att samhället satte ner foten. Ur den aspekten känns det givetvis bra i dag i Södertälje. Vi har fått ett första avslut som förhoppningsvis gör att människor kan börja tro på framtiden och samhället igen. Ett öppet sår kan börja läka.

För så har det känts i stan. Utöver dem som drabbats direkt av den hårda kriminaliteten har alla vi som bor eller verkar här på ett eller annat sätt berörts. Gangsterkriget har varit samtalsämnet, många av våra läsare har hört av sig om detta och ytterligare andra har berättat om hur jobbigt det varit att försvara stan utåt, när rubrikerna oftast varit nattsvarta om Södertälje de senaste åren.

Och så rädslan. Den befogade som förstås känts av dem som direkt utsatts för de kriminellas härjningar. Men också den kollektiva, underliggande, som inte alltid går att förklara eller motivera – oroskänslan som funnits hos tonårsföräldrar när ungarna rört sig på stan, rädslan för att hamna i skottlinjen för interna konflikter i den undre världen. Rädslan för att anmäla, för att vittna, för att säga ifrån.

På så vis har den här stan genomlevt ett trauma, och det är därför jag som utgivare fattat beslutet att berätta om vilka som dömts för de allvarligaste brotten. Jag anser att det finns ett allmänintresse i detta, som väger tyngre än hänsynen till de dömda och deras anhöriga. Tingsrätten slår fast att nätverket finns och att brottsligheten varit organiserad.

Det förklarar varför vi publicerar namn och bild även på dem som inte fått de hårdaste straffen men som dömts för bland annat människorov. Som jag ser det, för att ge läsarna information om helheten.

De yngsta, som dömts till sluten ungdomsvård, har vi lämnat utanför.