Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dags hitta pengar till väg och järnväg

Inför valet utlovades stora satsningar på infrastruktur, inte minst järnväg, från alla politiska partier.

Annons

Ett nyligen presenterat dokument från Trafikverket visar att det kommer att bli en utmaning att vara så offensiv i valrörelsen 2018. Titeln är byråkratgrå och tråkig, men innehållet är politisk dynamit. Trafikverket har lagt fram sitt ”Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018–2029”.

Redan i dag är det många som ser att infrastruktur, framför allt i form av vägar och järnvägar, har mycket stora problem i vårt land. I rapporten konstaterar Trafikverket att bara för att behålla denna nivå, bara för att det inte ska bli ännu sämre, behöver anslagen för underhåll öka med mellan sex och sju miljarder kronor jämfört med i dag. Ska de eftersläpande underhållet dessutom återhämtas krävs ytterligare fyra fem miljarder kronor per år. Det innebär en ökning av det årliga anslaget på nästan 50 procent. Men det är en satsning som ger positiva effekter inte bara i minskade störningar, utan också långsiktigt lägre underhållskostnader. Om pengar inte finns för detta föreslår Trafikverket att regeringen ska överväga att helt enkelt avveckla järnvägar ”med ringa och låg samhällsnytta”.

Utan kraftiga ökningar av de medel som satsas på infrastruktur kommer det inte heller att bli mycket byggt. Om det som redan är med i planerna och som ska påbörjas före 2019 genomförs, är utrymmet för nya satsningar begränsat. Detta trots att det runt om i Sverige finns väldigt stora behov, både när det gäller järnväg och väg. Med den inriktning som Trafikverket har i dag krävs det till exempel väldigt stora investeringar bara för att undvika att stora delar av landet får sänkta hastigheter även på relativt stora vägar.

Värt att notera är att den stora gökungen i svensk infrastruktur, höghastighetsbanorna, till största delen inte är med i beräkningarna. Där räknar Trafikverket med att de betalas på annat sätt än via den nationella infrastrukturplanen. Ett alternativ som diskuterats är någon form av lånefinansiering. Men, konstaterar Trafikverket, det ”innebär i stället stora kostnader för räntor och amorteringar i efterföljande decennier”.

Nu är inte allt nattsvart. I grunden finns en redan beslutad politik, som innehåller stora satsningar på infrastruktur. När den genomförs kommer det naturligtvis att leda till förbättringar där. Men det finns stora behov av ytterligare satsningar för att ge hela landet möjlighet att växa. En regering som 2018 lägger fram förslag som inte bara saknar viktiga investeringar, utan dessutom innebär nedlagda järnvägssträckor, kommer att mötas av en massiv svekdebatt.

För att undvika det är det redan nu dags för regeringen och finansminister Magdalena Andersson (S) att börja fundera på var pengarna till den nödvändiga upprustningen och utbyggnaden av vägar och järnvägar finns.