Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dags att begrava konstlad debatt

Nu avgörs frågan om skolavslutningar i kyrkan, en gång för alla.

Annons

De årliga debatterna om skolavslutningar och luciatåg i kyrkor har blivit en form av tradition i sig. Men till skillnad från många andra traditioner är den knappast värd att bevara. Snarare än om faktiska problem, så har debatterna handlat om en högljudd klick som ogillar religion och som vet hur man skapar konflikter som medierna inte kan motstå.

Än värre blev det i fjol, när Skolverket meddelade att skolavslutningar får förekomma i kyrkor – om det inte finns religiösa inslag i verksamheten. Ett ickeproblem blev plötsligt ett myndighetsbeslut.

Vi kristdemokrater konstaterade då att ett par mycket enkla förtydliganden i skollagen skulle lösa frågan en gång för alla. Dels ville vi få in en mening om att konfessionella inslag kan vara motiverade när det handlar om traditioner snarare än regelrätt undervisning. Dels ville vi göra avslutningarna frivilliga så att de (sannolikt få) elever som inte kan tänka sig att delta också ges rätten att slippa. Därmed skulle samtliga problem lösas en gång för alla. De vackra och stämningsfulla skolavslutningarna, som ju hör till Sveriges finaste traditioner, räddas för framtida generationer. Men ingen som inte vill behöver delta.

Nu är vi nära mål. Regeringen har under en tid arbetat med en lagändring som innebär just det vi efterlyste. Skolorna kommer fortsatt ha rätt att fira traditionella avslutningar, såsom traditionen bjuder. Frågan är löst till de flestas belåtenhet.

Med detta avklarat vore det kanske på sin plats att fundera något över hur en så pass harmlös fråga kunnat väcka så lång och aggressiv debatt. Vi har inte sett några exempel på att elever tvingats till bön eller trosbekännelse. Vi har inte hört talas om några nysvenskar som upplevt skolavslutningarna som kränkande eller närgångna.

Utanför medie- och myndighetskvarteren har det hela varit en stor ickefråga.

För oss handlar det om en vacker och stämningsfull tradition, en del av vårt samhälle som är värd att förmedla vidare till alla barn oavsett härkomst och eventuell tro. Det har varit ett tillfälle för elever, lärare och föräldrar att umgås under stämningsfulla omständigheter ett par gånger om året.

Att detta ofta skett i kyrkor beror dels på Sveriges kristna historia, dels på praktiska skäl. Detta maratontjafs hade kunnat undvikas om diskussionen börjat i andra änden, med frågan ”är detta ett problem?” i stället för ”hur löser vi problemet?”.

Den lärdom vi kan dra av detta är kanske just så enkel: Försök inte reparera det som inte är trasigt. Traditioner spelar ännu stor roll för oss människor.

Och med det vill vi passa på att önska er alla en riktigt god jul.

partiledare

Robert Halef (KD)

riksdagsman

Göran Hägglund (KD)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel