Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Arrendet gör husen på Mörkö svårsålda

Sedan markägarna Bonde chockhöjde arrendet på Mörkö har husen på ön blivit svårsålda.– Jag har hus som har legat ute till försäljning i över två år, säger mäklaren Per-Magnus Ekström.

Annons

Efter en fyra år lång tvist, med både arrendenämnden, Svea hovrätt och Högsta domstolen inblandade, kom det slutgiltiga beskedet. Markägaren, familjen Bonde, gavs rätt att höja arrendet – i vissa fall med över 200 procent. Något som gjorde situationen ohållbar för flera personer som därmed tvingades att sälja sina hus.

Höjningen väckte onekligen känslor. I dag har den värsta ilskan försvunnit, menar Lars Lundin, ordförande i stugägarföreningen. Men den pyr fortfarande under ytan.

– Förr var ön en idyll. Man umgicks och hade trevligt. Sedan kom konflikten och förstörde allt. Folk slutade snickra på sina hus och tappade glädjen.

Strax bortanför Mörkö kyrka bor Christhild Ritter.

Hennes trädgård är färgglad, blomstrande och välskött. Tomten är friköpt och hon berördes därför aldrig av arrendehöjningen. Men många bekanta gjorde det och som mångårig Mörköbo har hon sett hur arrendehistorien påverkat ön.

– Arrendet var det enda vi pratade om. Så fort man sprang på någon kom det på tal. Det är först nu som irritationen börja lägga sig, berättar hon.

Hon visar vägen till en bekant, som vill vara anonym.

Huset står på en bergknalle precis vid vattnet. Under vårt samtal blir himlen mörk och luften kvav. En lätt, varm vind får bladen på träden att darra oroligt – allt precis framför oss på den flera meter långa terrassen.

– Det var precis det vi föll för när vi köpte stället, terrassen. Man kan följa solen hela kvällen.

Det var tidigt 90-tal och huset, som skulle fungera som fritidsboende för familjen, hade ett arrende på cirka 12 000 kronor om året.

Efter höjningen betalar de 40 000 kronor om året.

– Våra barn har erbjudit sig att hjälpa till att betala när vi har gått i pension. Det är vår räddning. Annars hade vi inte kunna bo kvar.

Kvinnan beskriver de fyra åren som tvisten pågick som ”fyllda med ilska, bitterhet och irritation”.

– En viss segregation har uppstått på ön sedan dess. Det har blivit mer ”Stureplansstuk” och dyrare bilar, så visst märks det att inte vem som helst har råd att bo kvar.

I närheten bor också Lars Evers. Han betonar att han inte är bitter över att arrendet höjdes, men att han på grund av det har tvingats fundera på att sälja sitt paradis.

– Men jag förstår markägarna. Titta bara, säger han och pekar mot stranden från sin terrass.

– En sjötomt i sydvästläge är värd mycket. Jag hade nog gjort likadant om jag ägde marken.

I dag är till salu-skyltar en vanlig syn på Mörkö. Men de höga arrendekostnaderna skrämmer bort spekulanter.

Det menar mäklaren Per-Magnus Ekström från mäklarfirman Bo Lundvall son.

– Jag har hus som har legat ute till försäljning i över två år. Så svårsålt har det inte varit på Mörkö tidigare. Vissa hus blir snabbt sålda om de har riktigt fina lägen vid vattnet.

Händer det att du tackar nej till kunder med anledning av arrendet?

– Ja, det händer flera gånger om året. Priserna halverades ju när arrendet höjdes, men det bidrar till att säljarna inte får betalt för både arrendet och byggnadsvärde. Sedan beror också mycket på säljarnas förväntningar på priset.

Det håller markägaren Fredric Bonde med om. Men han vill också betona att man har gett rabatter till ett stort antal arrendatorer på ön.

Att stämningen varit upprörd är han väl medveten om.

– Jag har förståelse för att det blev så. Personligen hyser jag inget agg mot någon, säger han och menar att många försäljningar också berott på generationsbyten.

– Höjningen var endast ett företagsekonomiskt beslut. Vi vill ha så bra avkastning på vår egendom som möjligt. Vårt syfte har aldrig varit att driva folk från ön.

Startade riksorganisation

I samband med arrendekonflikten på Mörkö tog stugägare initiativ till att starta Bostadsarrendatorernas riksorganisation, BARO, som syftar till att bevaka arrendatorers rättigheter.

Organisationen vill bland annat att man förlänger arrendeperioderna till 20 år i stället för fem år och att man inför en ny lag som ger en arrendator rätt att friköpa tomten efter lång arrendetid.

Drygt 60 föreningar är anslutna till organisationen i dag.

Källa: www.arrenden.se