Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amandah Andersson: Folkbildning om EU är en demokratisk angelägenhet

Annons

"Den svenska tidning som inser att EU-politik är inrikespolitik på högre nivå har nog mycket att vinna".

Orden är den tidigare EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L) och de uttalades under en intervju till Expressen i våras, då Wikström påtalade bristen på rapportering om EU i svensk media. Medan medborgare i ett antal andra länder kan ta del av djuplodande artiklar, hänvisas de svenska till snåla TT-notiser.

Anmäl text- och faktafel

För att få någon uppfattning om vilka frågor som diskuteras mest i EU och de olika perspektiven på dem, tycks Twitter vara bästa kanalen. Twitter.

EU har ett stort inflytande i Sverige, både på nationell, regional och kommunal nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppger att omkring hälften av punkterna på dagordningarna i både kommun- och regionfullmäktige, påverkas direkt eller indirekt av EU.

När det vankades val till Europaparlamentet riktades starkare strålkastare än vanligt mot EU. Det koncentrerade kraftrycket blev ytterst påtagligt när det blev ett stort nyhetspådrag om den kristdemokratiska EU-parlamentarikern Lars Adaktussons röstbeteende i frågor som rörde abort. Detta var ingen nyhet, rösterna hade lagts kontinuerligt under mandatperioden där röstresultatet är tillgängligt för allmänheten. Däremot var detta inte intressant för nyhetsredaktionerna då och just det ointresset präglar den vardagliga behandlingen av EU.

Medan Sverige har varit på semester, har en ny ordförande för kommissionen i den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, valts. Under förra veckan presenterades Sveriges föreslagna EU-kommissionär, den nuvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S), vilket fick en viss medial uppmärksamhet. Annars kan EU inte räkna med något mer än just TT-notiser. För att få någon uppfattning om vilka frågor som diskuteras mest i EU och de olika perspektiven på dem, tycks Twitter vara bästa kanalen. Twitter.

Bristen på medias EU-rapportering är ett svart hål i svensk demokrati. EU:s folkvalda församling lider av lågt valdeltagande och fastän Sverige inte är sämst, är valdeltagandet fortfarande relativt lågt. En anledning till detta är att incitament att rösta saknas - utan kunskap om vad EU gör och hur det påverkar oss, blir konceptet för abstrakt. För gemene medborgare är det svårt att bilda en adekvat elementär uppfattning om vad EU gör, om man inte bestämmer sig för att läsa på själv. Det är en ren demokratisk angelägenhet att upplysa medborgarna om EU.

Media är ett bra verktyg för att göra kunskap lättillgängligt genom att generera en slags spegel till den aktivitet som förs på EU nivå. Hur denna aktivitet reflekteras i den vardag vi lever i, en ganska bra bit ifrån Bryssel, torde klassificeras som allmänintresse.

Det är beklämmande att en skattefinansierad verksamhet inte tar det uppdraget på allvar i detta sammanhang.

Det går inte att tvinga medier att skriva om specifika saker. Men Cecilia Wikström har rätt; den svenska tidning som förstår EU:s inflytande i svensk kontext har mycket att vinna. Därtill borde det ligga i tidningars intresse att publicera genomarbetad journalistik, vilket inte är fallet i rapportering om EU, där det vid återkommande tillfällen slarvas. Detta indikerar EU-kunskapsbrister även hos journalister och hade kunnat undvikas vid rutinmässig bevakning som bidragit till en övergripande förståelse för EU:s system.

Få problem saknar lösningar. Till exempel ska public service bedriva sin verksamhet oberoende av "politiska, kommersiella och andra intressen i samhället", men i deras uppdragsbeskrivning ingår folkbildning. Det är beklämmande att en skattefinansierad verksamhet inte tar det uppdraget på allvar i detta sammanhang, när de ignorerar bevakning en viktig apparat som påverkar oss varje dag, och där den vanliga medborgaren riskerar att förlora vetskapen om sin rösts betydelse.

Annons