Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alternativa vårdgivare bär upp välfärden

Vad händer med välfärden om hälften av de privata vårdgivarna försvinner? Detta är en fråga som Almega ställt i sin välfärdsrapport som publierades i slutet av juni.

I dag finns många skattefinansierade alternativa utförare inom vård, skola och omsorg. Det rör sig om vinstdrivande företag, men också stiftelser eller kooperativ. Några upphandlas via LOU, Lagen om offentlig upphandling, andra får sina intäkter via LOV, Lagen om valfrihetssystem.

Södertälje kommun har sedan två år begränsat valfriheten för de äldre att välja inom hemtjänsten. För att få bukt med bidragsfusket angav den styrande majoriteten som främsta orsak till avskaffandet av LOV. Man införde den så kallade Södertäljemodellen. Allianspartierna motsatte sig beslutet att begränsa valfriheten till några få aktörer.

Läs gärna: Efter två timmars debatt - LOV avskaffas

Läs också: Godner överraskad över nytt LOV-förslag

Almegarapporten konstaterar att alternativa utförare sysselsätter totalt 126 000 personer i Sveriges kommuner. Siffran stiger till 161 000 om man räknar med de som arbetar inom landstingen. Beräkningen inkluderar inte de som arbetar med personlig assistans.

Vidare slår rapporten fast att de välfärdstjänster som levereras av alternativa vårdgivare kommer att minska kraftigt om förslagen i Ingmar Reepalus välfärdsutredning skulle genomföras i Sverige. Den föreslår ett sjuprocentigt vinsttak som skulle slå hårt mot redan etablerade tjänsteföretag. Förslaget avskräcker också människor från att vilja starta nya företag. Det är främst de små och personalintensiva företagen som kommer att drabbas. Och vi vet att det är just i små företag som jobben skapas.

Halveras de privata vårdgivarnas produktion kommer kommunerna och landstingen att tvingas öka både personalförsörjningen och produktionen av välfärdstjänster i egen regi.

Reepalus vinsttak räknas på all rörelseresultat plus statslåneräntan på det operativa kapitalet. Det som utredningen bortser i sin analys är att välfärdsföretagen har oftast ett väldigt lågt operativt kapital som beräknas på differensen mellan rörelseskulder och rörelsetillgångar.

I rörelsetillgångarna ingår bland annat fastigheter och maskiner, vilket många välfärdsföretag inte har. I rörelseskulderna ingår skatteskulderna och dessa är väldigt stora i just personalintensiva tjänsteföretag. Resultatet blir att det operativa kapitalet i dessa bolag kan vara negativt, alltså att rörelsetillgångarna är lägre än rörelseskulderna.

Rapporten fastslår också att en av kommunernas utmaningar framöver är att säkra kompetensförsörjningen inom skola, vård och omsorg. Nuvarande personal som arbetar inom sektorn kommer inte att räcka till för att kommunerna ska klara av sina åtaganden.

Äldreomsorgen kan komma att drabbas hårt med tanke på att vi blir alltfler äldre som kommer att ställa krav på både hemtjänst och särskilda boenden. Redan i dag är personalbristen ett faktum. De saknas både undersköterskor och sjukskörskor.

Vi blir inte bara äldre, vi blir också fler i Sverige, vilket påverkar behovet av förskoleplatser, grundskola, gymnasieplatser. Den ökade invandringen kan i vis mån lösa kompetensförsörjningen, men då krävs också fler utbildningsplatser.

Halveras de privata vårdgivarnas produktion kommer kommunerna och landstingen att tvingas öka både personalförsörjningen och produktionen av välfärdstjänster i egen regi. Kommunernas förmåga att skaffa personal har aldrig varit deras starka sida. För kommuner som Södertälje är det viktigt att ha i åtanke närheten till Stockholm som har en större kapacitet och kan uppfattas som en attraktivare arbetsgivare. Det gäller för övrigt alla grannkommuner till Stockholm. Södertälje kommun kan få det tufft.